Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 september 1853, sida 2

härdig bearbetning — helst theoretiskt och praktiskt på en gäng — hinner sör allmänna tänkesättet klargöras. De ansaktelser och förödmjukelser, som den s. k. santasten under kampen för sin sak får uthärda, utgöra emellertid för honom en helsosam tuktan till rening från den besmittelse af de villfarelser, som han bekämpar, hvarmed han sjelf såsom ett barn af sin tid ofelbart i mer eller mindre mån är behäftad. Beklaga sig öfver kränkande misstankar och bemötanden må han således icke; och i afseende på motstånd mot förfäktad sak må icke förglömmas den stora vinst, som tillskyndas saken, genom dess förfäktares just af mutståndskampen framkallade tvång, att rätt allvarligt genomtränga sitt föremål och dervid mer och mer afsöndra alla genom ädelt motstånd upptäckta oriktigheter, äfvensom genom den saktarskicklighet, som kampens gymnastik utvecklar hos ifraren för en underkänd sanning. — Men — om den s. k. fantasten således bör akta sig för harm och pjunk, så bör han dock på samma gång allvarligt och frimodigt varna sina motståndare för det dryga ansvar som drabbar dem för hvarje förvridning af god sak, för hvarje nedtrampning af uppspirande ädla frön eller krafter, för hvarje verklig förbättrings fördröjande utöfver nödig pröfning, hvartill de mer eller mindre medvetet kunna göra sig säkre. T. Rd.