Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 september 1853, sida 2

I . HH CC CAVHUDHINY 1—-170120 17 ÄÄ. asscende, som förhållandena i de gamla sosterlanden pålagga dem, så måste man finna det helt naturligt, att det i Amerika småningom utbildat sig en opinion, hvilken, om den ej redan är dock snart skall blifva flertalets, att de fria staternas söner måste räcka en hjelpande hand åt sina suckande bröder och anförvandter i moderländerna, för att göra dem delaktige af samma frihetens välsignelser, som lyckliggöra dem sjelfva. Till dessa moraliska motiver för N. Amerikas inblandning i Europas förhållanden komma äfven rent religiösa, politiska och industriella. Vi veta huru amerikanska bibelsällskaper öfversändt dels skrifter, dels missionärer till flera af Europas länder. Särdeles har man sett qväkarne verksamma i dessa fromma bemödanden att sprida ljus ibland våra alldrakristligaste d. ä. romerskt katholska folk. Den bekanta smeden och fredsaposteln Elihu-Buritt understodjes från sina amerikanska landsmän och om mången ännu ler åt hans fredsidcer, såsom åt en utopi, så skall man dock nödgas erkänna att svårligen en enskilt individ verkat mera för en idå än denne man. — Till Amerikas egen styrka hör, att äfven de länder, med hvilka det kommer i beröring, äga kultur och en blomstrande industri. Det var en tid, då man ansåg det politiskt klokt, att för befästande och förökande af sin egen makt, söka hålla alla andra länder så mycket som möjligt i svaghetstillstånd. Detta var dels envåldsmaktens, dels industrialismens egennyttiga politik. Numera hafva åtminstone hos de fria folken den högre och sannare åsigt gjort sig gällande, att ingenting befordrar mera ett lands styrka och välmåga, än den ömsesidiga beröringen och utbytet af produkter med länder, som sjelfva kommit på en högre industriell ståndpunkt. Huru mycket har icke England vunnit på Amerikas tillväxt, sedan det fått afsända sina varor till och emottaga andra ifrån detta lands rika, ständigt tillvexande befolkning? IIluru mycket mer skall icke England komma att stiga, då det kan kommai en likartad ställning till Indien, hvars märg och must man nu i oklok egennytta utsugit? Sedan den statsekonomiska satsen blifvit klar, som synes så enkel, men som dock sällan begripits, att förmögenhet ej består uteslutande i penningebehållning, utan äfven i allehanda produkter och varor, och derigenom den åsigt blifvit häfd, som gått derpå ut, att ett land borde köpa litet och sälja mycket, för att genom öfverskottet i penningar blifva rikt, skola alla länder finna sin fördel uti att ej blott assdtla sina egna produkter, utan att äfven emottaga andras. När så sker skall man ej blott äflas att finna afsättningsorter, hvilka man trott sig skola finna i utarmade länder, hvilka behöft konsumtionsartiklar, utan ock goda produktionsorter, hvarifrån man kan hemta varor för sin egen konsumtion. När dertill kommer den omständighet, hvilken ehuru klar blifvit i politiken mycket förbisedd, att det fattiga landet väl kan behöfva varor, men kan ej betala dem, så följer af de sammanlagda premisserna den slutsats, hvilken man synes ej hafva behöft söka så länge som man gjort, att de respektive staterna vinna den ena på den andras industriella förkofran och blomstring, men icke tvertom. Englands regering synes numera hafva begynt inse detta och man kan deraf förklara dess deltagande för vissa stater, hvilka hotas att tillintetgöras af andra mäktigare. Klarastsynes dock Förenta Staternas regering blicka in i sörhållandena, och fatta att blott ett fritt och genom friheten rikt och lyckligt Europa kan blisva för den nya verldens uppblomstrande industri en god och värdig marknad, för utbyte a icke blott materiella produkter, utan äfven al andens skatter, i vetenskap, konst och alla handa menniskosnillets upptäckter. Alla dessa skäl sammanlagda drifva Förenta Staternas folk, och följaktligen äfven dess re II gering, att öfvergifva den politik, som grund laggaren, den store och ädle Washington, före skref sitt unga sadernesland, nemligen att af hålla sig från all mblandning I Europas ange lägenheter. Denna politik fick sin första rubb. ning vid Kossuths uppträdande på Amerikas jord, och sin andra uti den nuvarande bresi denten Pierces val. Detta val var nemliger ett uttryck icke blott af den till full mak komna demokratien, utan äfven af den sinnes stämning, som genom Kossuth erhållit den eg na formen, att Förenta Staterna skulle vaköfver icke-inblandnings (non-interventions) poli tikens upprätthållande i Europa, följaktliger hindra för framtfidan cåAdana A1:4:21:: HoÖonanin