Kejsaren af Österrike har egenhändigt tillskrifvit sultanen och uppmanat honom att antaga Wienerförslaget. Stormakternas gesandter hafva å sin sida legat öfver turkiska ministrarne för att stämma dem för antagandet af bemälte förslag. Enligt en skrifvelse i Nat. Zeit. har spanska generalen Prim med de honom följaktiga officerare icke kommit till Konstantinopel för att taga tjenst i osmaniska arm6en. Dessa herrar skulle förm. endast utgöra ett slags beskickning, som Spanien på skryt skickat till den höga Porten. Den egyptiska flottan har ändtligen den 14 dennes ankommit i närheten af Dardanellerna. Från Beirut skrifves, att shejkerna för alla Druserstammarne sändt deputationer till chefen för turkiska armken och förklarat sin redobogenhet att underkasta sig sultanens auktoritet. De hafva vidare erbjudit sig att uppstalla 6000 ryttare emot Ryssen. Serbiens officiella tidning af den 16 innehåller en artikel, hvari Serbiens förhållanden till Turkiet, Österrike och de andra främmande regeringarne sägas vara tillfredsställande. Sinnesstämningen i landet skall vara afgjordt fiendtlig mot Ryssarne. Öster. Cor. för den 22 innehåller en artikel, som synes bestyrka det ofvanstående och visa att Österrike t. v. öfvergifvit sina planer emot Serbien. Det heter i denna artiket: Ett parti, som ansluter sig till den demokratiska panslavismen, hade velat begagna sig af den rysk-turkiska striden för att väcka oroligheter i Serbien. På grund häraf såg österrikiska regeringen sig nödsakad att sammandraga trupper vid gränsen af detta landskap, hvars lugn denna åtgärd så fullkomligt betryggat, att furst Alexander trott sig kunna inställa sina rustningar och Porten afstått från sin afsigt att sända trupper till Serbien. Som Costa-affären ännu icke är afgjord, hafva de amerikanska krigsskeppen i de turkiska farvattnen samlat sig under ett gemensamt kommando, likasom de österrikiska krigsskeppen i samma farvatten utgöra en enda slotilj. Dagens post. Den enda nyhet af någon vigt, som vi i dag bekommit, återfinnes i J. des Debats för d. 28 Aug., som efter de underrättelser bladet erhållit från sina korrespondenter i Konstantinopel uppgifver, att Portens modifikationer af Wienerförslaget skola vara följande: Porten fordrar först och främst att man närmare bestämmer meningen af den fras, som tillförsäkrar Grekerna de fördelar, som åtnjutas af de andra kristna religions-bekännelserna; den önskar, att under dessa ord endast må förstås de religionssamfund, som bestå af Portens undersåter; den protesterar emot hvarje idt att ställa Grekerna på lika fot med de kristna, som äro främmande makters undersåter och som, i kraft af bestående öfverenskommelser, åtnjuta särskilta privilegier. I andra rummet vill Porten hafva konstateradt, att den anser fördragen i Kainardschi och Adrianopel på intet vis innebära rättighet för Ryssland till utöfvandet af något protektorat öfver grekiska kyrkan i Turkiet. Slutligen önskar Porten att göra frågan om de heliga orterna till föremål för en särskild öfverenskommelse med Ryssland. fKr