Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 augusti 1853, sida 1

franska tidningarne. Mäånga finna i Monitårens tystnad en bekrastelse å det ryktet, att att England och Frankrike icke gilla denna bilaggning af orientaliska stridigheterna och tadla sina sändebud för det skänkt Brucks förslag sitt bifall. Så t. ex. förmäler en pariserkorrespondent i lIndep. Belge. att franska regeringen är mycket missnöjd dermed, att Porten i det ögonblick, då den förberedde ett kri. giskt ultimatum, låtit öfvertala sig af lord Straford de Redelifs att utsarda sin menlösa protest emot Donausurstendömenas besättande och of baron Bruck att bevilja Ryssland profektaratet öfver grekiska kyrkan. i Conskilutionel för d. 30 Juli yttrar i sin upplaga för utlandet: Det bilaggningsförslag, som ankommit med Caradoc, antages hvarken al franska eller engelska kabinettet, eller ens säsom det synes al det österrikiska. — Hi sro oa i kunna ansvara för tillförlitligheten af denna nys het. I den senare tryckta upplagan för Paris meddelas detsamma i följande ändrade ordalag: -hilaggningsförslaget. som ankommit med Caradoc, kommer icke, försäkrar man oss, att antagas hvarken af franska, eller engelska, eller ens såsom det synes af österrikiska kabinettet. Då Constitutionel är en halsofficiel tidning torde denna skiljaktighet i uttryckssätt, icke vara utan sin betydelse. Ått den med kursiv stil tryckta meningen totalt försvunnit i den senare upplagan förtjenar i synnerhet uppmärksammas. Times meddelar en berättelse från Wien af d. 26 Juli, enligt hvilken czaren skulle hafva lofvat, att Donaufurstendomenas utrymmande skall begynna samma dag, då noten. som skall sluta striden emellan Ryssland och Turkiet, blir undertecknad. Times sjelf, som flera gånger ändrat ton i turkiska frågan och i början sökte minska betydenheten af czarens fordringar, har imellertid nu kommit derhän att betvisla klokheten och gagneligheten af engelska kabinettets politik i denna fråga och uppduka en vidlyftig bevisning derför att Ryssarne äro nu som bäst i tagen med att eröfra Donausurstendömena. Enligt dess åsigt äro underhandlingarne å crarens sida endast ett medel aft vinna tid. Deri tro vi ock. att Times har fullkomligt rätt. Vi hänvisa för ösrigt till det al oss i går anförda yttrande af lord Palmerston. NVNieneroch Triesterbladen meddela följande notiser från Konstantinopel af d. 18 Juli. Porten fortsätter sina rustningar med ifver. Storviriren vill sjelf afgå till armen. De höga diguitarerna och officerarne skola vara lifvade af den bästa anda. Sinnesstämningen i allmanhet är mycket krigisk. och det icke blott hbland turkarne, utan äfven grckerne, som bearbetas af ryska utskickade, som försedde med stora summor för det ändamålet slagit sig ned s i Konstantinopel. Grekerne skola icke endast visa sig fientliga emot Turkarne utan älven emot Europeerna. — Czarens manifest har upptändt deras fanatism. De anse den grekiska religionen för den enda sanna och bestämd att 1 beherrska verlden. Diplomatien i Konstantinopel börjar nu äfven tro på möjligheten af ett krig. Den gör allt för att undvika ett såZg A —— —