Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 juli 1853, sida 1

s vi ansett oss böra genast insöra de betraktelser I och anmärkningar, som de synas hufvudsakligen framkalla. S I skulle få följande lydelse: lvar och en vare, utan serskildt tillstånd, berdttigad, att med hiträde af sina hemmavarande barn och lagstadda tjenstehjon, åstadkomma fabriksoch handtverks arbeten till eget behof. Här uteslutes således enhvars nu egande rått, att för eget och underhafvandes behof? äfven begagna andra hos honom mantalsskrifne eller vid jordbruk honom underlydande arbetare. Den som har många underhalvande skulle således ej få begagna hos honom mantalsskrefne ar betare, att för dessas behof förfärdiga handtverks-arbeten; och då, såsom vi snart sa se, de till städerna allena inskränkte handtI verk, enligt förslaget, skulle ökas med många flera än de som nu äro underkastade mästerskap, tjensteår och skicklighetsprof, m. m., skulle, i synnerhet för landsbygden, forandringen vålla de betydligaste svårigheter. Äfven i städerna skulle de som ega eller förestå större husoch inrättningar, som erfordra ständiga underhållseller förbättrings-åtgärder, icke kunna begagna andra personer dertill, inom huset eller egendomen, utan nödgas i allt sådant vända sig till handtverksmästarne. i I 4 2 begäres den ändring, att landtmån endast skulle få med sina hemmavarande barn och lagstadde tjenstehjon, till afsalu forsardiga sabriksoch handtverksarbeten, hvilka såsom föremål för husslit kunna, af eqna råämnen, åstadkommas. Således skulle ingen på landet så spinna och väfva af köpt ull; all bomullsväfning skulle monopoliseras för fabrikerna; ingen skulle i a ututan med träoch jern, som han kunnat hemta på egna ägor, o. s. v. Då nu dertill kommer, att, såsom redan anmärkt blifvit, de till mästerskap i städerna inskränkte handtyerksarbeten föreslås till sådan utsträckning, att t. ex. blockmakare, silhuggare, jernoch stål-arbetare, instrumentmakare, knappmakare, ja till och med korgmakare skulle med en mängd andra nu å landsbygden brukliga arbeten ensamt förflyttas till städerna, så inses lätt hvad följden deraf skulle blifva för landtmännen, och att den mindre förmögne bonden, torparen, backstugusittaren och deras familjer, snart sagdt icke skulle få idka någon binäring, som hade gemenskap med harswerksmäringen. Ånspräket på ett sådant inträng i husfliten är karakteriStiskt för den gamla skråandans qvarlefvande hos en del af våra handtverkare. föra snickaresmedsvagnmakare-arbeten, m. m., S 3 skulle, för att afskasla handtrerks-verkståders anläggande å landet, få en förändrad lydelse, så att i början af Y:n endastskulle omnämnas: Råättighet att i stad hålla handtverks-verkstad; med biträde af gesäll, lärling eller annan arbetare till afsalu åstadkomma handtverksarbeten, eller med enahanda biträde utösfva till handtverkerierna hörande handtering. Denna rättighet skulle likväl endast tillkomma hvarje man, som eger svensk medborgarerätt, med villkor: aft förvärfva mästerskap i den stad der yr