Utrikes NN yheter . I cår hafva vi bekommit utländsk post med danska tidningar af den 14, hamburger-tidningar al den 9, 12 och 14 samt belgiska tidningar al den 12 och 13 dennes. Enligt ett allmänt spridt rykte, hade engelska och franska kabinetten innan Nesselrodes senaste cirkulardepesch var dem bekant, till S:t Petersburg afskiokat ett nytt biläggningsförslag, hvilket icke kunnat hinna dit förrän efter den 2 Juli, då berörde cirkulärdepesch expedierades. Enligt detta förslag skall Porten i en till alla makterna stäld not, till hvilken engelska, franska, österrikiska och preussiska sändebuden i Konstantinopel höllo på med att uppsätta ett utkast, förbinda sig att bibehålla de olika kristne sekterna vid alla deras srioch rättigheter. Då denna not är stäld till alla makterna, skulle den icke, såsom den af Ryssland fordrade noten, innebära en särskild och Portens oafhängighet kränkande förbindelse; å andra sidan skulle c:aren, alldenstund den skulle innehålla allt hvad Ryssland fordrar, icke längre hafva något motif att vidblifva sina anspråkDå skulle hans trupper utrymma Donaufurstendömena och, på samma gång, engelska och franska flottorna aflagsna sig från Dardanellerna. Denna lösning af förvecklingarne anser man ännu efter inhemtandet al Nesselrodes cirkulär hafva de största utsigterna att lyckas. VY Nesselrodes cirkulär blef bekant i Paris den 11, men icke allmänt förrän följande dagen den 12, då fonderna föllo 40 c. De haltofticiella tidningarne visste i början icke rigtigt huru de skulle taga detta aktstycke. Den 153 har dock Constitutionel, enligt en telegrafdepesch, kommit sig före och gjort det till föremål för en mycket häftig och krigisk artikel. En dylik väntades äfven i Pays följande dagen. Detta har gilvit bättre fart åt förskräckelsen på börsen. Den 13 noterades 414 4 101 och 3 2 16, 25, hvilket sedan den 11 utviSar ett fall i de förra af I fr. och i de senare al 85 c. I London har verkan af Nesselrodes cirkular yttraf sig på annat sätt än i Paris. Fondnoteringarne äro så godt som oförändrade. Deremot förspörjes inom pressen stor förtrytelse öfver detta prof på rysk oförskämdhet. Times, den förnämsta bland de engelska tidningarne, bedömer det dock jemförelsevis skonsamt, men kan likväl icke underlåta att deremot göra åtskilliga rätt spetsiga anmärkningar, derumder i synnerhet hakande sig fast vid den punkten, der det heter, att furstendömenas besättande skall upphöra när sjömakterna gjort slut på den påtryckning de utöfva. Times erinrar derom, att slottorna först nalkats Dardanellerna, när Ryssland formligen gifvit tillkänna sin afsigt att besätta Donaufurstendömena. Det är för öfrigt, tillägger T., origtigt att sammanblanda det såsom en tvångsåtgärd företagna militäriska be