Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 juni 1853, sida 1

sattigdom, och vet sullkomligt att respektera olyckan. Jag skulle lisligt önska att detta mitt anbud antoges, emedan det är det enda sättet, som återstår mig att godtgöra ett förhastande, som i annat sall skulle under hela min återstående lifstid ligga som en tyngd på mitt samvete. Utbedjande mig snart svar härå, har jag med fullkomligaste högaktning äran teckna Detta bref var icke väl läst, förrän det kom en gosse springandes med andan i halsen, medhafvande en bilJett till Clara. Hon bröt och läste: Bästa Clara! Just nu emottog jag svar ifrån min vän, konstförvandten, som kommunicerat sig med sin patron rörande min skrifvelse, och svaret är, att det ifrågavarande öfversättnings-arbetet stär dig öppet, likväl önskar boktryckaren, som måste ha arbetet fermt expedieradt, att du, om möjligt, på några veckor kunde flytta in till Linköping, ty manuskript behöfves för hvarje dag, och det skulle bli alltför vidlystigt att skicka den långa vägen. Åsvenledes, i fall så skulle vara, att du antar förslaget, så erbjuder han dig ett rum i sitt eget hus under tiden — han är en gammal man, hans fru likaledes — deras ende son förestår tryckeriet — det är ett mycket ordentligt hus; — skulle jag råda, så vore det att du gjorde detta försök. Det var icke två riksdaler banko, som jag trodde, utan tre, för hvarje ark — men du måste besluta dig hastigt, förstår du, ty det är en annan på förslag. Ack, om det ginge bra, hvad jag skulle vara glad! Hastel., din vän Theodor. P. S. Glöm inte, om du reser, att ta med dina Små Berättelser — de kunna komma till pass i följetongen i Linköpings tidning, som tryckes på samma tryckeri. Sedan mor och dotter läst hvar och en det till dem