Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 juni 1853, sida 1

— : 72 prydlig. — Redan förra veckan började gästerna att hitströmma; från alla delar af södra Sverige hafva resande ankommit. Alla Tegneriderna hafva samlats hit, främst bland dem skaldens åldriga vördnadsvärda enka biskopinnan Tegner, derjemte hans begge döttrar, fruarna Rappe och Böttiger, med sina män och barn, skaldens brorson, hofpredikanten Es. Mag. Tegner. Från Köpenhamn hafva anlandt statsrådet Molbech,, den gamle lundavännen, som årligen någon tid vistas här; den i Danmarks nyare historia ryktbare Clausen, f. n. universitets-rektor, professorerne Krieger, Velschow, Hermansen, Trier, Hansen. Som representant från Norge se vi här prof. Holmboe, förman för universitets-styrelsen, från Wexiö hafva anländt f. d. statsrådet och biskopen Heurlin samt domprosten Ahlstrand. Bland öfriga svenska celebriteter såg man statsrådet Reuterdahl, profess. Quarnström, hofmarskalken v. Beskow, prof. Böttiger, svenska ministern vid danska hofvet Lagerheim, riksantiqvarien IIildebrand m. fl. Sveriges erkebiskop, Selands biskop, Upsala universitets rektor m. fl. voro äfven af komiten inbjudna, men hindrade att infinna sig. Från kringliggande ställen hade en mängd gäster infunnit sig, så äfven Skånes magnater och presterskap. Festprogrammet är i bestyrelsens namn utsardadt af prof. C. A. Hagberg. bet är skrifvet i det bländande och saftiga språk, som man är vand vid från den handen. Grundtanken är, om jag så får säga, en partriarkalisk. Esfter en lika djupt tänkt som väl utförd framställning af minnets underbara makt, kärnan i allt, med lif och kraft bestående, kommer Fors. in på dagens folkfest, och visade att den först blefve fosterländsk, i vackraste mening, derigenom att den äfven är en yttring af den för svenska lynnet egendomliga pieteten. Ty det är i Lund man ställt Tegners bildstod, det ställe, för hvilket han sjelf hyste en sådan pietet. Efter några betraktelser öfver denna känsla och dess yttringssätt hos svensken, öfvergår förf. till Tegnrska slägten. Liksom Pindari segersånger börja med ett sorherrligande af segrarens ätt och kemort, så vore det en flägt af samma solkanda, som främst kallade Tegners fränder och efterkommande — Tegneriderna — till vittne på huru ett adelt namn ännu hedras i gamla Sverige. Med en vacker sramställning af sambandet emellan Tegnersfesten och morgondagens promotion slutar programmet. Kl. 7 börjades högtidligheterna med slaggning från Föreningens alla torn, hvarpå kanonsalut gals och några musiknummer utfördes från sydvestra tornet. Redan då voro en mängd menniskor i rörelse på Tegnrsplatsen och de deromkring liggande öppna planer. På denna punkt böljade hela dagen en så stor menniskomassa aft Am man iska ctöundana