Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 juni 1853, sida 1

3 -;tttt 44ctttt tttt:mw2-:1-4:4s sinnosotämningen blifvit lugnare, ehuru rustningarne fortfara. Ett läger inrättas för 10,000 man. Grekiska och armeniska patriarkerna hafva försäkrat sina trosförvandter att något fredsbrott icke är att befara. Slutligen heter det, att Porten förkastat czarens dultimatissimum. . Den sista notisen är påtagligen ett tyskt fabrikat. Czarens s. k. ultimatissimum — en ny diplomatisk term — kan först hafva framkommit d. 8 och skulle besvaras senast d. 16, hvadan det omöjligen kunnat förkastas redan d. 6. Liksom under ungerska och slesvigholsteinska krigen kappas nu de tyska bladen om hvem som först kan bringa underrättelser om intressanta tilldragelser. Börsspekulationer ingå tvifvelsutan äfven något i denna fabrikation af falska notiser. Bland rykten, åt hvilka det lyckats tyska tidningarne att gifva en viss fart och kredit, var att Ryssarne redan inryckt i Donaufurstendömena. Detta rykte hade tillochmed utöfvat den verkan på börsen i Wien, att österrikiska regeringen funnit sig föranlåten att uti en af sina halfofficiella organer, Oster. Cor., vederlägga detsamma. Den 11 dennes hade ännu icke ryska trupperna företagit någon rörelse i denna riktning. Den från Konstantinopel till Marseille ankomna ångaren medför från Malta den underrättelse, att amiral Dundas d. 8 afseglat derifrån, och enligt en telegrafnotis från Paris af d. 16 hade franska flottan d. 11 afseglat från Salamisbugten. Tidigare underrättelser från Konstantinopel af d. 3 förmäla, att Porten skickat ett utomordentligt sändebud i ett specielt uppdrag af obekant innehåll till Jassy och Bucharest, hufvudstäderna i Donaufurstendömena. — Apropos om dessa furstendömen, påstår Nat. Zeit., att Ryssarne under sin senaste ockupation af desamma derstädes gjort sig på det högsta förhatade och att blotta tanken på deras ankomst väcker den största förskräckelse. Montenegrinernes furste Daniel, som på sin hemresa från Wien uti Triest skall hafva förlofvat sig med en dalmatisk köpmans, Quiquichs, dotter, förtäljes i en folkforsamling hafva förklarat, att Montenegrinernes tapperhet snart skulle komma att ställas på prof. Det gälde nemligen icke längre att försvara deras land, utan att återeröfra de landsträckor, som Turkarne inkräktat från Montenegro. Börsen i Paris har åter låtit påverka sig af krisen i öster. På tvenne dagars starkt stigande af fonderna har den 15 åter följt ett hastigt fall, en hel franc. i 3 27 obligationerna. Detta fall har närmast föranledts af tvenne för krigiska ansedda artiklar i de halsofsiciella bladen Pays och Constitutionel. Pays anser att tyska makterna icke kunna eller böra tåla Donaufurstendömenas besättande genom Ryssarne, fastän Frankrike i denna tilldragelse ensamt icke vill se någon orsak till krig. Detta är den ena anledningen till förskräckelsen å börsen i Paris. De som tro på freden förmena Pays utlåtelser förtjena så mycket mindre afseende som Journal de Francfort, en tidning, den der är bekant som diplomatiens organ, innehåller en mycket fredlig artikel, hvilken, på samma gång som den synes draga i tvifvelsmål den af alla andra tidningar meddelade nyheten att en fältjågare den 1 afgått från S:t Petersburg till Konstantinopel med det s. k. ultimatissimum, försäkrar, att Ryssarne icke skola besätta Donaufurstendömena så framt icke främmande örlogsfartyg insläppas genom Dardanellerna. Den synes derjemte antyda, att Ryssland är benäget att antaga Portens anbud att ställa sina kristna undersåter under alla de kristna makternas gemensamma skydd. Slutligen föräs—— ———EEEEEE se EV