Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 juni 1853, sida 1

den flytande ladugårdsspillningen bör i i i allmänhet tillerkännas företrädet? 21:o. Hafva några nya åkerbruksredskap och machiner, af det värde att de förtjena att spridas, blifvit de senare åren kända? 22:o. Har man fästat nog afseende på vältens användande vid åkerjordens beredning? III. hkrenturs skötsel. 23:0. a) Eger man ännu tillförlitlig och bestämd kännedom om resultaterne af vår inhemska hornboskaps fortgående förädling genom begagnandet af tjurar från Kronans stamholländerier: b) och hafva under tiden fortsatta och följdriktiga försök blifvit någorstädes anställde att endast genom urval inom svensk race förädla hornboskapen? 24:0. Under hvilka förhållanden och för hvilka delar af vårt land äro gröfre eller så kallade köttfår, och för hvilka de finulliga fåren, företrädesvis passande? 25:0. Har det under flere år försökta bruket af Norska beskällare till förbättring af den inhemska hästafveln befunnits fullt motsvara landtbrukets behof i alla afseenden, eller, om så icke är, hvilka åtgärder synas i denna angelägenhet ytterligare böra vidtagas? 26:0. Då landtbruksmötet i Malmö till Kongl. Maj:t ingått med underdånig framställning om nyttan af statsanslag för premier till uppmuntran af en förbåttrad hästafvel, och Kongl. Maj:t sedermera, genom nådigt bref af den 21 Dec. 1850, täckts under vissa vilkor denna ansökning bifalla, så frågas: Huru böra dylika premie-utdelningar ordnas och hvilka föreskrifter böra dervid blifva gällande, på det att ändamålet må säkrast uppnås? 27:o. Aro försök i större skala gjorda med tjudring af betande boskap, och i sädant fall, hvilka följder hasder deraf visat sig så väl i afseende på foderbesparing som kreaturens välbefinnande? 28:0. Då det är kändt, att en väl ordnad utfodring har stort inflytande ej mindre på kreaturens gagnelighet än ock på ändamålsenlig hushållning med fodret, frågas: Hvilken foderordning bör anses fördelaktigast för kor, får och dragare, så väl i afseende på tiderna för utfodringen, som för olika foderslags förhällande till hvarandra, sådana dessa allmännast förekomma i Sverige? 29:0. Hafva några försök att utsodra boskap eller får med ångkokadt foder blifvit längre tid fullföljda, och i sådant fall, med hvilken kostnad och fördel? 30:0. Hvilket sätt att uppsöda liskaltvar är i allmänhet förmånligast med afseende på bästa hushållning samt på djurens hälsa och kraftfulla utveckling, och hvad inflytande har en mer eller mindre stark utfodring på qvigkalfvars utbildning till goda mjölkkor ? 31:o. Ar det alltid fördelaktigt att gifva mjöikkor den starkaste utfodring de kunna förtära? 32:o. Har man vunnit någon erfarenhet om värdet af den vid Örebro landtbruksmöte förordade methoden att ställa mjölk för gräddsättning i rum med hög temperatur? 33:o. Hvilka äro de mest framstående orsaker som i vårt land väsendtligen och allmännast hindra ladugårdsskötselns fortkomst till den höjd, densamma måste uppnå, för att motsvara ej mindre åkerjordens behof af ökad gödselkraft, än ock jordbrukares förväntan att af denna näringsgren vinna högre afkastning? IV. Landtbrukets binäringar. 34:o. Om det måste anses obestridligt, att den stora tillverkning och förbrukning af bränvin som eger rum i Sverige, är för nationen skadlig, ej blott i sedligt och privat hänseende, utan ock i hvad angår hushållning i allmänhet med jordens, till födomedel för menniskan egnade alster, frågas: På hvad sätt kan landtbrukaren för sin del bidraga till denna skadas hämmande, och hvilka åtgärder för samma mål ligga deremot utom gränsen af hans verkningskrets? 35:0. Hafva under senare åren några nya binäringar vid landtbruket blifvit kända och fördelaktigt utvecklade, och har man deribland funnit någon eller några, som i större eller mindre mått bidraga att göra bränvinstillverkningen umbärlig, så att grundade skäl må anses förefinnas till den förhoppning, att bränvinstillverkningen skall jemväl af sådan anledning efterhand aftaga? 36:o. Om de försök med odlingen af sockerbetor, som nu verkställas i flere delar af landet, skulle fortfara att lemna tillfredsställande resultater, och inhemsk