Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 juni 1853, sida 1

sortsara; ty veten polistjenstemännens mart åter intrå der kl. 2 eftermiddag, då astonsången börjar, hvilker i stadens båda kyrkor, fast å olika tid, fortsättes jemnt till omkring kl. 6 eft. m. — men se ce efter kan icke nåzon polismyndighet hvarken hindra någon gäst be stämma sin måltidstimma, ej heller neka värdshusvärdarne att dervid sälja och utlemna hvad slags spirituös dryck som heldst, om till och med måltiden endast bestode af en smörgås. Nu veta vi, att Götheborgs polisstyrelse förbjudit all försäljning af bränvin, arrak, rom och ko nak så väl i ombemängdt som blandadt skick ifrån allmänna försäljningsstallen, äfven efter kl. Ö sönoch hel dagsefterm. till klockslaget 9; men man ser af hvad förut ar namndt, att med så kalladt tilltugg eller vid måltid de ta icke, enligt förordningens ordalydelse, kan hindras; och hvad vi äfven, veta, är, att genom denna stränga tillämpning af förordningen, nu om söndagseftermiddagarne drickes 100 procent mera spirituosa än förr, derigenom att enskilta kotterier slå sig tillsammans, och om lördagarne för egen räkning utsända till värdshusen ankartals deraf, för att sjelfve med det ifrån värdshusvärdarne reqvirerade sockervattnet af sin egen vara tillreda sina spirituösa drycker; och då i följd af samma styrelses nyssnämnde förbud liksom en uppmuntran till allmänheten skett att börja sina förlustelser först mot natten eller kl. 9 på aftnarna, hvarigenom nattrumlet och dryckenskapslasten ovilkorligt skola tilltaga till mehn både för husbönder och tjenare, vore önskligt att rättelse häri snart skedde, så att veckoarbetaren på sina få fritimmar, söndagseftermiddagen, kunde då så njuta någon muntration, utan att dertill, som nu, bl.fva tvungen använda natten — hundrafalt bättre då förbjuda nattsittningarne och nattstojet på utminuteringsställen, och ålägga värdshusvärdarna att tillsluta sina dörrar kl. 11 på aftonen om sommartiden och kl. 9 eller 10 om vintren. I sammanhang härmed vill insändaren till blifvande 1853 års ständer föreslå följande hufvudpunkter i den förmodel. blifvande nya bränvins-förordningen: Bränvins-bränning får utöfvas hädanefter så väl i stad som å landsbygd fabriksmessigt, och bestämmes högsta antalet af dylika fabriker som i riket få anläggas till 2000 eller något mindre än wdel af det antal brännerier, som nu finnas, fördelade på de 24 befintliga länen efter folkmängd och öfriga lokala förhållanden. På sockenstämmor i Juli eller Augusti månader höras församlingarna, huru vida de önska ega dylika fabriks-anläggningar eller icke; och skulle då flere ensk lte eller bolag uppstå, som å särskilte ställen anmäla sig till sådana anläggningar, utöfver det antal, som inom länet, häradet eller socknen får finnas, må täflan dem emellan bestämma företrädes-rättigheten dertill, derigenom att genast derefter offenteligt utbjudande eller auktion hålles inför landshöfdinge-embetet, dervid de högstbjudande utöfver den bestämda bränvinsskatten berättigas anlägga det bestämda antalet brännerier för det instundande brännings-året. Skatten bestämmes efter mäsk-karens antal och storlek, medelst utrakning af hvad som kan tillmäskas och produceras af tillmäskningen, då afgiften derför utgöres efter 24 sk. banko för hyarje afverkad kanna 6:gradigt bränvin. Försäljning af bränvin i minut så väl af köpmän i öppna salubodar till minst 1:dels kanna, som ock af traktörsoch vaärdshus-idkare supvis, pålägges särskilt beskattning i minimi afgift, 20 rdr bko pr år, men varan måste i dessa fall vara antingen omdlstillerad eller åtminstone kolrenad. Försäljning af bränvin må alla tider tillåtas med undantag af sönoch helgedagar under gudstjenster från 8 till 12 förmiddagen och 2 till 4 eftermidd.; men ingen utminutering under dessa eller andra dagar af bränvin eller lika beskalade spirituösa drycker få ske efter kl. 11 om aftonen, sommartiden, och kl. 9 under vintren, undantagandes till de på resor stadde, som anlända till gästgifvaregårdar. Fördelarne af dessa stadganden blifva: betydelig besparing af arbetstid och krast och af brännmaterialier; en större, bättre och renare produkt; säkrare och tillsörlitligare kontroller osfver tillverkningen; mindre tillfälle till lönnkrögeri och superi; betydeliga inkomster för staten till underhåll af arbets inrättningar och till andra nyttiga och välgörande ändamål; väl en fördy2 — — GLrafva GVIaAn An 6