Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 juni 1853, sida 1

— n—7— T——6 AN t:r, 1851 till 157,340 t:r, och 1852 till 143, 751. Under tiden har branvinsassändninsen srån Malmö endast stigit från 681,914 k:r år 1840 an 141,302 k:r år 1852. ben uppgick 1844 till 968,850 kr då utskeppningen af spanmål var 192,021 t:r. Det ser således ut som bränvinstillverkningen skulle, ju längre den fortgår i närvarande skick, desto säkrare motverka de förespeglade bättre resultaterna af landtbruket, och det synes till och med som branvinstillverkningen skulle i längden förstöra tillgångarne på råämnen för sina egna flöden, oaktadt stora ansträngningar eljest nu för tiden göras att förbättra landtbruket. I nämnde berättelse förklaras äfven, att minskningen i spanmåls-utskeppningen från Malmö icke kan tillskrifvas spanmålshandelns förflyttning till angränsande hamnar, och officiella handlingar visa, att samma utskeppning från skånska provinsen de sednare åren i allmänhet och i synnerhet till utrikes orter varit i aftagande, medan deremot den sig år 1852 till 2,918,293 kannor bestigande qvantiteten från skånska hamnar utskeppadt bränvin är 418,810 k:r större än för tre år tillbaka. I sammanhang härmed yttras: Åalt den sålunda tilltagande bränvinsbränningen ingalunda rattsardigas genom en ökad ladugärdsaskastning, bevisas bäst deraf, att utskeppningen al smör, ost, kött, fläsk och lesvande kreatur minskats, så att den beklagligtvis numera utgör en obetydlighet. Sådana fakta äro ganska upplysande i afscende på de fördelar, som ladugärdsskötseln hemtar af bränvinsbränningen eller den mångbeprisade dranken. Också är det klart, alt ju bättre metoder erhållas att ur råämnena sullständigt utdraga spriten och derigenom öka bränvinsafkastningen, desto sämre blir den återstående resten af dessa råamnen eller dranken för kreatursfodringen. Äfven sörtjenar att tagas i betraktande, att den lilla tillökningen i branvins-produktion, 418,000 k:r för hela Skåne på 3 år, är alltför ringa i jemförelse med den minskade spanmälsskeppningen. Branvinsbranningen synes således hafva verkat mera sörstörande eller hindrande för spanmålsproduktionen an som motsvaras af de spanmålsqvantiteter, som blifvit brända till bränvin, och man kan derföre påstå att bränvinsbränningen har både direkt och indirckt verkat tisl minskning i spanmålstillgångarne. Efter en sådan erfarenhet i rikels spanmålsrikaste provins, torde det vara fåfängt att vilja försvara branvinsbranningen med det gagn, som den gör för förbättrande af ladugårdsskötseln och landtbruket i allmänhet. Dessa synas tvertom lida under de olyckliga inflytelserna af den utbredda spriltillverkningen. Dertill kommer att alla produkter forsamras till qvaliteten. Dranksodringen ger samre mjölk, smör, ost och kött, samt verkar äfven till försämring af kreatursraserna. G(dningsamnena blifva också sämre, och hvad som är sakert är att ingenstades hör man så mycket talas om slösad som på de orter, der allmogen drifyer bränvinsbränning, så alt den myckna slösäden äfven synes hafva bränvinspannan att tacka för sin tillvaro, som åter framhålles såsom ett skäl A ROOM ——AAAEAAAAÅERSERXREEÅ — — Ett besök af en kronobetjent på landet bhdor sällan Allt: I oana4cdt Att HA ck All D sse 2—