la om bränvinets minutering och omåttliga förtäring: och en stor orättvisa att ej med urskillning och soglighet, sans och måtta tillämpa försattningen deremot, med blic ken endast fästad på de verkliga missbruken, som både böra och skola hejdas. Att tonen i dessa rader, hvarpå somliga tyckas göra mera afseende än på saken, icke fallit alla i smak, kan billigtvis ej beg s. Har emedlertid den goda saken genom dem vunnit en än så obetydlig tillvext i styrka, så skall Ins. gerna erkänna att tonen kunnat vara bättre i fall han ägt lyckan hafva språket bättre i sin makt. Detta är de lärdes skatt och må de icke skrinlägga den, utan dermed bereda en vackrare drät åt en sak, som behöfyer allas värt gemensamma försvur, om målet skall ernås. — Se här till slut blott några af de Regler, hvilka vi ofvanför vidrört: Effter thet at Domaren förer Gudz Befalning til at döma Rätt, therföre bör honom medh all macht winläggia sigh ther om, at han weet hwad rätt är. Theslikest skal han ock besinna, at Domare-Embetet är för then menige Mans bästa insatt, och icke för Domarens egit bästa, och therföre skal han bruka thet then menige man, och icke sigh Sielfl, til godha, ändoch thet är honom sielstuom medh til godo, när thet rätt brukat warder. Doch skal han sökia thet meniga besta medh Embetet, och icke sitt egit. Ty Domaren är för then meniga mans skuld, och icke then menige man för Domarens skuld. Och aff thet nu sagdt är, kan man hlarliga merkia, at the stå farliga för Gudhi, som driffua all Lagen ther effter, at the skulo få stora Saköre, ty Lagen är icke gifluin för Saköre skuld, uthan för Rätt skuld, then menige Man til nytto och gagn, och icke til olagligh Beskattning, Skada och Fördäril. All Lagh skola vara sådana, at the tiäna til thet meniga besta, och therföre tå Lagen blislua skadeliga, så är thet icke mera Lagh uthan Olagh, och bör afleggias. En godh beskedeligh Domare är bättre än godh Lagh, ty han kan altijdh lagha effter Lägligheetena. Ther en ond och orättvijs Domare är, ther hielper godh Lagh intet, ty han Yr och giör them Orätt effter sitt sinne. Thet Rätt och Skäl icke är, thet kan ickeheller vara Lagh ; för the Skäl som Lagen haffuer medh sigh, gillas hon. All Lagh bör medh Beskedelighet driffuin varda: Förty högsta rätt är största orätt, och moste Nåden vara med rätten. Then menige Mans besta är then yppersta Laghen, och therföre thet som finnes then menige Man til nytto vara, thet bör hollas för Lagh, ändoch at beskriffuin Lagh effter Orden synes annorlunda lyda. Allmenneliga Ordseeder brukas offta för Lagh, hvilka äre och så Lagh, sådane som thesse här esttersölia: Man skal icke bättra ondt med hälssten värre. Then gör emoot Lagen, som gör emoot Lagsens Mening, ändoch han synes göra som Orden lyda i Lagen och sådant skeer offta här i Swerige, ther man wränger Lagen esster Saköre, icke achtandes hans Mening, som Laghen giorde, och Wald och Affund giör här mykit. All Lagh äro insatt för Rätt och Skäl, och icke för Saköre skuld. Förty Saköre äre ett Straff som them gar öffuer som Lagen bryta, men Lagen wil heller wara obrutin än brutin, och såge heller at ingen Saköre skulle behöffuas. Domare skal tala sachtmodeliga med them som komma för Rätten, annars varder han misstänckt, at han icke skal döma rätt, och then misstancken får then til honom som illa tiltalat varder. Förty at man kommer icke för Domare i then acht, at man skal ther bannader bliffua eller illa tiltalader, uthan til at sökia sin Rätt. Men ther Saken sa begiffuer sigh, at noger parten moste straffas medh Ord, tå skal thet skee när Saken år ransakad, och Domen är afsagd, och icke förr. När Domaren sitter för Rätta, skal han icke vara på nogen Parten wredh, förty Wreden förhindrar honom, at han icke kan besinna hvadh rätt är i Sakenne. En Domare skal icke lätteliga låta någon til Laghgång, medh mindre at nöden twingar honom ther til, uthan han skal heller sökia annor medel til at ställa them til Fredz som Saken står emellan: Ty thet år befruchtandes, at ther som offta gånges Lagh, ther skeer och offta falska Edher, thet Domaren bör förhindra, besynnerlihen hår i Suerige, ther man är ganska redebogen til at swåria. Domaren skal icke tilstädia nogor oskiäligh vittnesbörd. Ingen må heller vittna i sin egen Saak, medh mindre han är vitne emoot sigh, ty tå är thet bekend Saak. Och thetta vare nu sagdt Domarenom til en liten Rättelse, och bekenner man thet väl, at när man thenna Regla effterfölia vil, som thet med rätta bör, varda Saköre något mindre, så blisluer och Gudz Förtörnelse theste mindre, och Rätt och Skäl ibland menige man bliffuer theste större, och ther ligger mehra macht uppå. Orått Saköre göra ingen Herra rijk, Men Lagh och Ratt år Herrans Prijs. Rss Auktioner. Thorsdagen den 26 dennes, från kl. 10 s. m. och half 4 e. m., försäljes å Auktions-Kammaren: Guld . . 14-— GCG 0. Tin.