Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 maj 1853, sida 2

strykaden post på 1, 800, 000 år., utgörande behållna köpeskillingen for orleanska egendomarne Neuilly och Monceaux. Bland andra mustiga yttranden, sallda af Montalembert vid detta tillfälle, må citeras följande: Genom dekretet af den 22 Januari hade regeringen rubbat sitt anseende, emedan denna handling rubbat äganderätten, oaktadt regeringens egen styrka blott låg i de ägandes fruktan för att revolutionen skulle frånröfva dem deras egendom. Dekretet var af socialistisk natur, och allt hederligt folk ogitlade det enhälligt. Man antager sor bestamdt att Montalembert kommer att i plenum förnya sin protest, men då får han säkerligen icke tala till punkt, utan beröfvas ordet af presidenten. HOLLAND. Franska gesandten lär haft sin finger med i ministerförändringen, en omständighet, som ytterligare ökar de farhågor, som den nya ministeren ingisvit vännerna af Hollands frihet och framåtskridande. SCHWIZ. Till förbundsregeringen har inrapporterats att Österrikarne uppställt en militärpost på ett ställe, som anses ligga på schweiziska gebitet. En närmare undersökning af detta förhållande anbefaltes genast. På officiel väg har vederlagts den underrättelse, att belägringstillståndet upphäfts i Freiburg. BELGIEN. Så väl från London som Paris har skrifvits till Augs. allg. Zeit. att Frankrikes sändebud i Brissel presenterat belgiska utrikesministern en not, kvilken innehåller den temligen tydligt uttalade hotelsen, att Frankrike, i den händelse det af Ryssland och Österrike öfverflyglas i orientaliska frågan, då kommer att helt simpelt sätta sig i besittning af Belgien. Belgiska regeringen skall hafva gifvit de stormakter, som garanterat Belgiens sjelfständighet, del af saken och af dem erhålsit den lugnande försäkran, att de skola uppfylla sina förpligtelser emot Belgien, bara Belgien kan värja sig emot en coup de main. Denna hotelse, den må nu vara sann eller diktad, torde icke blifva utan inflytande på en fråga, som snart skall afgöras af kamrarne. Regeringen har föreslagit härens förökning från 65,000 till 100,000 man, med en årlig kostnad af 32 mill. i stället för såsom hittills 28 mill. I sammanhang härmed skulle tjenstetiden förlängas från 8 till 10 år. Begge delarne ha stött på sådant motstånd i kammarafdelningarne, att regeringens förslag har föga utsigt att blifva antaget. Prösningsutskottet har uppställt ett jemkningsförslag, enligt hvilket den hittillsvarande antalet officerare skulle bibehållas, men hären ändå ökas till 80,000 man. Regeringen vidblir att fordra 100,000 man. Få nu se hvad den så lägligt komna notisen om den hotande franska noten förmår verka på kammarens öfvertygelse! ITALIEN. Från Turin skrifves af den 26 April, att arresteringar och husvisitationer ägt rum i Genua, hvilka åstadkommit det största uppseende i hufvudstaden. Dessa polisåtgärder föranleddes af en monsterskrisvelse, som Mazzini hade skickat från London till sina vänner, redaktörerne af Italia e popolo, för att genom detta blad spridas i otaliga aftryck öfver det piemontesiska Italien. Detta bref, som skulle fylla en liten volym, angår myteriet i Mailand, för hvilket Mazzini påtager sig hela ansvarigheten, såsom gällde det ett anspråk på odödlighet. Regeringen, underrättad härom, gaf strax stränga befallningar att taga detta papper i beslag; polis och gendarmer besatte Mariettis tryckeri, vräkte allt huller om buller, och togo, då det eftersökta icke fanns, hufvudredaktören br Marietti jemte en del af tryckeripersonalen och afförde dem till S:t Andreas-fångelset; men corpus delicti forblef oupptäckt. Ålla exemplaren voro likasom genom ett mirakel försvunna. Sedermera skedde härom skarpa interpellationer i kammaren under tillopp af en otalig mängd nyfikne; men justitie-ministern försvarade åtgärden. Starka rop af bifall både för den ena och andra sidan hördes från galleriet. — — F— var uppkastad, stöttorne, hvarmed den skulle Stödjas. lågo i ordning, och redan såg man åt