Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 maj 1853, sida 2

—— ögonblick till och med tyckte hon, att Kuno och Clara passade bättre tillsammans än Röding och Clara, och det var nära att hon tillåtit sig en önskan att Clara vore en grefvinna Gyllenkrona, men hon nedtystade hastigt denna önskan, den hon trodde — hvilket kanske också var händelsen — tillhviskats henne af högfäårdsdjefvulen. På eftermiddagen företedde Ragnarsborg en helt förändrad tafla emot på förmiddagen. Utmed sjöstranden långt bortåt låg båt vid båt, och den stora stallgården var alldeles full af vagnar af allehanda beskaffenhet, men på sjön och på ängarne syntes knappast någon lefvande varelse. Med undantag af en eller annan af bondgubbarna, som, tyngde af en intagen sörplagning och det mustiga ölet, låg och masade sig i de soliga skogsbackarne, hade alla samlat sig kring en enda punkt — den gräsplan der majstängen skulle resas. Alla kransar voro nu färdiga, de målade och ätill en del med kråkgull förgyllda äggskalen lågo i höga pyramider, fyllande stenskålarne, det i många och olikartade figurer utklippta papperet al vexlande färger låg utbredt och i ordning att intaga sin för hvarje ornament på förhand utsedda plats, de till stora tunnband sammanvridne videqvistarne väntade att kringlindas med blommor och löf, gropen för majstången