Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 maj 1853, sida 2

———————— — lits hemlig, så kunde det lätt få utseende af intrig. Flickorna tänkte dock blott på det origtiga att så der gå ut, utan att säga till. Komministern säste sig ej synnerligen vid alltsammans, men på hans hustrus panna hvilade ett åskmoln. Magistern fröjdade sig häråt. Komne ifrån bordet, ämnade komministerfrun taga flickorna i förhör. Hur detta aflupit, kan man icke veta, men emellertid förekoms hon af en tillfällighet. Just som man steg från bordet kom nämnligen bud ifrån direktör Floröns, att mamsell Lina genast skulle begif. va sig hem, för fru Florn hade hastigt insjuknat. Häst och trilla var med — Linnca lagade sig hastigt i ordning. Då hon tog afsked af tant Bäck, förklarade denna med en något barsk ton, hvars anledning Linnea ej kunde förstå, att hon ej behöfde göra sig besvär att komma igen, och icke mindre förvånad och nedslagen blef Clara, när modren helt kort sade henne, att den der mamsellens sällskap önskade hon helst hon icke vidare skulle söka. Clara tog sin tillflykt till den för qvinnan vanliga — tårar. Hon gick in i sitt rum, och förblef der en lång stund. — Hvad är det åt Clara, månne? sade komministern, som denna eftermiddag ej kände någon lust att sofva, och genom den stängda dörren hörde flickans snyftningar.