öfver alla Portens undersåter af grekiska bekannelsen samt utnämningen af patriarken. Med hänseende till frågan om de heliga orterna har lord Stratsord förklarat, att England icke vill inblanda sig i densamma, men tillika gifvit till att förstå, att Frankrike icke skulle uppgifva de inrymmelser, som utverkats af dess förra sändebud Lavalette. Porten hade sedan sändt furst Mentschikoff en not för att tydliggöra dessa inrymmelsers betydelse. En Wienerkorrespondent i Augsb. allg. Zeitung påstår sig ur säker källa känna att furst Mentschikolls fordringar på långt när icke äro så öfverdrifna, som en korrespondent i Ulndep. Belge framställt dem vara. Utaf de af denne uppräknade 5 hufvudpunkter, so skullv utgöra furstens ultimatum, existera, enligt den beskedlige W ienerkorrespondentens förme nande, i verkligheten blott 2:ne, nemligen den som rör de heliga orterna och de grekiske kristnes ställning; de öfrige försäkras tillhöra diktens område. En tlesrasdepesch srån Wien af den 25 April i B. H. meddelar underrättelser srån Konstantinopel af den 14 April, enligt hvilka de förra underrättelserna af den 12 s. m. om en uppresning i Konstantinopel 0. s. v. äro falska och ursprungna af öfverdrifna rykten. I Konstantinopel hade lugnet icke varit stördt och underhandlingarne skredo framåt.