Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 april 1853, sida 1

tiden? — Svafvade icke en ovisshet, som vi i våra berättelser ofta antydt, omkring en sådan utsigt, så skulle undersökningen af frågan leda till ännu allvarsammare betraktelser, än nu är nödigt. Man håller för, att vid Amerikas upptäckt (1492) hela guldoch silfver-förrådet i Europa icke öfverstigit 34,000,000 sterling; — men i nyare tiden (början af 1848) har man uppskattat guldqvantiteten i Europa och Amerika till 560 millioner E, och silfverqvantiteten till 1,170 mill. E, tillsammans I, 730 mill. st. Denna uppskattning är icke den högsta. Man har försökt att anslå beloppet af allt i hela verlden i circulation varande myntadt guld och silfver till 400 a 450 millioner E, hvaraf tre åttondedelar skulle vara guld och fem åttondedelar silfver, men källorna, ur hvilka dessa uppskattningar tagits, äro så osäkra, att man omöjligen med någon grad af säkerhet kan derpå grunda statistiska suppositioner. Hela tillförseln af guld och silfver från Amerika till Europa från år 1492 till 1545 var endast 28,541,664 — (enligt Humboldt); föga verkan på andra artiklars värde förspordes inom nämnda tidrymd, men år 1545 öppnades grufvorna vid Potos och inflytandet deraf visade sig snart, ty på etthundra års tid ökades penningvärdet på alla artiklar småningom med 100 procent och mer. Nu äro alla förhållanden mera i vidsträckt skala; — befolkning, behof, handel, — men älven guldet, ty man talar om 30 eller 40 millioner under hvart och ett af de närmast kommande åren; äfven silfvertillförseln blifver större. Vi vilja icke af tilldragelserna från år 1545 till 1650, då penningvärdet på alla artiklar tycks för den tiden hafva nått sitt maximum, draga några jemförande slutsatser, att resultaterna sannolikt skulle blifva dylika för de nästa 25 eller 30 åren, ty mycket bör man väl vänta af menniskornas större verksamhetsanda, som nu frambringar oändligt mycket mer, än försädren förmådde. Theorien, som vi känna, emedan århundraden lärt oss den, visar oss artiklarnas nominella värde, och huru en gång mycket mera metall cirkulerade, efter hvilken man var van att mäta artiklarna; — praxis, som vi icke känna, emedan den först måste framgå af kommande tiders tilldragelser, kan icke gifva oss andra perspektiver än dem, som då blefvo verklighet, men de skola gestalta sig annorlunda och lemna resultater, afvikande från fordna tiders, och vi upprepa det, — denna utsigt vinner mycken sannolikhet. Skulle dock under de nästföljande femtio åren, dylika resultater visa sig, som i de förra århundradena, och blifva andra förhållanden sig lika, så skulle denna nation måhända få anskassa 40 mill. K till statsutgifter, i stället för nu endast 20 mill. E, under det utgifterna för räntor på nationalskulden — nu nära 30 mill. (sramdeles mindre) — förblefve desamma, men rentan, 23 procent, skulle för innehafvaren blott blifva hälften så tillräcklig som nu. Alla fixa inkomster skulle icke få något annat öde än dessa rentor på nationalskulden. inininiAAA.