Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 april 1853, sida 1

—— ——756 inte kan så tycke för Röding, men så skall hon åtminstone få aktning för honom, och när bon en gång har hunnit glömma de der dårskaperna hon nu har för sig, och kommer till mogen besinning, så skall hon nog inse att hon handlat både rätt och klokt som valde ett kristligt äktenskap framför ett ovisst och äfventyrligt lif som ogift. Komministern kunde icke motsäga sin hustru, som tycktes resonera så klokt, men det var ändå någonting inom honom, som sade honom, att Clara svårligen kunde bli lycklig med Röding. Samtalet måste emellertid afbrytas, emedan Röding just återkom från ängen. Komministerfrun lemnade de begge herrarne ensamme, och giek att sköta sina hushållsgöromål. Komministern beslöt att ställa sig sin hustrus föreskrift till efterrättelse, och bjöd till att vara så artig emot sin gäst som möjligt. Han tog honom med sig ut på egorna och visade honom allt som kunde vara märkligt i odlingsväg, och erkännas måste, att relativt till den ringa egovidden, mycket var gjordt för att uppbringa boställsjorden till den högsta möjliga askastning. Röding inspekterade detta med en blick, som ville han på runstycket räkna ut hur mycket den eller den tegen kunde afkasta, icke utan en hemlig sidotanka på att