Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 april 1853, sida 1

bröd; men sedan husbehossbranningen på 1770calet blef förbjuden (för hvilket förbud alla redbara danskar ännu valsigna dåvarande konungen och ministern grefve Bernsdorff) måste danska. landthushållarne börja tänka på att med mera omtanka och kraft sköta sitt jordbruk och sSin ladugårdsskötsel, hvilket haft den goda verkan, att det lilla Danmark nu årligen, efter skördarnes beskaffenhet, säljer till andra länder 2 å 3 millioner tunnor öfverskottsspanmål eller för omkring 30 mill. rdr, samt ladugårdsprodukter, såsom nyss är nämndt, till 20 mill. rdr, hvarigenom danskarne nu äro välmående, grulva sig icke för ett 2 å 3 års krig, samt folket är nyktert, arbetsamt, hushållsaktigt och mycket sedligare än i Sverge. Bränvinstillverkningen i det nu konstitutionella Danmark är tillåten endast fabriksmässigt i vissa stader och i 30 branvinssabriker på landet och beräknas till omkring 6 millioner kannor, utom Holstein. I det äfven konstitutionella Norge, der för 6 år tillbaka 5,000 bränvinspannor florerade, har Storthinget så hederligt inskränkt bränvinsbränningen att nu endast 33 större brännerier återstå under daglig kontroll, hvilka tillsammans tillverka 2,880,000 kannor, och betala i skatt vid hvarje månads slut 19 sk. 3 rst. sv. banko för hvarje tillverkad kanna, hvarigenom Norrska kronan af denna jemförelsevis obetydliga bränvinstillverkning erhåller en inkomst af omkring 375,000 norrska specie, eller 1 million rdr banko, Sv. mynt. Uti det fria och folkrika England, med 28 millioner menniskor och ingen vinodling, finnas blott 15 bränvinsfabriker, men de äro mycket stora, och hvarje fabrik är kontrollerad af 2:ne kronans ämbetsmän samt mycket högt beskattad, till öfver 2 rdr sv. bko för hvarje svensk kanna bränvin, som tillverkas. I Holland och Belgien uppgifves bränvinsskatten till omkr. I rdr 6 sk. sv. banko för kannan. — I Frankrike och Tyskland är bränvinets tillverkning och försäljning äfvenledes högt beskattad. I Ryssland uppgår årliga bränvinsskatten till icke mindre än 64 mill. rdr sv. bko. År 1827 funnos der 25 stora kronobrännerier. Svenskarne äro numera den enda nation, som till sin skam och rikets alltför kännbara förlust, ännu envisas med den olycksaliga s. Kk. husbehofsbränningen i stor skala, uti ej mindre än 43,947 brännerier, till förderf icke blott för menniskorna, utan äfven för kreatursracerna, med den ensidigt prisade, men för uppsödingar och liskreatur bestämdt skadliga dranken. Bränvinsskatten i Sverge utgör i verkligheten blott några runstycken för kannan, men tariffen för skatten i bränvinsförordningen är så ojemt och mystiskt uppgjord, att ingen deraf kan se eller få reda på huru mycket som skattas för kannan, ej heller huru mycket bränvin, som kan tillverkas med de många olika brännerierna. Förf. meddelar härefter tablå öfver bränvinstillverkningen i Sverge, hvilken kostat mycken möda och ligger till grund för hela uppsatsen s öfrigt. Man erfar deraf, att år 1850 voro i Sverge Dranneriernas antal, pannerymd, tillverknings—— söormåga m. m. följande: ö Af första klassen: enkel redskap med eld. I Antal Pannerymd Hvarje pannas Alla pannorna brännetillverkningssörtillsammans rier. måga under 6 månader per medium kannor. kannor. kannor. 12 4— 8 150 5,400. 33,372 10—20 1,050 35,040,600. 1,237 20—30 l,800 13,026,600. 1,010 30—40 2,700 2,727,000. 384 40—90 6,150 1,468,700. 52, 268,400. — —— att så lära känna landets språk — en kunskap,