Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 april 1853, sida 1

uti. De sammankomster och expositioner, som härvid komma att ega rum, förrättas i enlighet med den af Bestyrelsen upprättade Arbetsordning, i den händelse Mbdotet ej derutinnan besluter någon förändring. Alla idkare och vänner af Landtbruket ega rättighet att i mötet deltaga, emot erläggande af den i stadgarnes 4 S töreskrime afgift af En Rdr Specie eller Tyå Rdr 32 sk. Banko, som vid uttagande af Inträdeskortet aflemnas till Skattmästaren, hvilken anträffas å Mötets I Byrå. Denna Byrå hälles öppen alla dagar kl. 10—12 s. m. från Måndagen den 8 Augusti intill Mötets början samt under Mötet vid de timmar, hvilka genom anslag bekantgöras. Inträdeskort kunna äfven under Sammankomsterne erhållas i yttre rummet till allmänna samlingssalen. l För dem af Mötets medlemmar, hvilka före den 15 Juli hos Bestyrelsen anmält sig till erhållande af anvisning å Boningsrum, är sådan anvisning att tillgå i Bestyrelsens Byrå; men de, hvilka utan sådan föregången anmälan önska adress å Boningsrum, hafva att derom vända sig till Herr Rådman L. G. Hallgren, boende i huset N:o 76 vid Nya Stadens Torg. Såsom föremål för blifvande ösverlaggningar vid detta Möte har Bestyrelsen framställt åtskillige frågor, hvilka finnas i denna tidning införde. Det är dessutom hvar och en af Mötets medlemmar öppet lemnadt att, i den ordning stadgarne föreskrifva, till öfverläggning framställa äfven andra frågor i allmänna Landtbruksämnen, eller särskildt rörande Åkerbruk, Boskapsskötsel, Skogshushållning eller Landtbrukets binäringar. Skriftliga uppsatser, som författaren önskar vid Mötet föredragne, böra före Juli månads utgång tillsändas Bestyrelsen, under adress: Lidköping. För de vid Mötet blifvande expositioner af Husdjur, Landtbruksredskap, Modeller och Jordbruksalster äro Särskildte föreskrifter meddelade, hvilka äfven finnas i denna tidning införde. Lidköping den 7 Februari 1853. J. WAERN. L. W. Kylberg. 4. Hamilton. Edv. Nonnen. 4. 6. Fock. H. F. Hamilton. A. J. Wästfelt. Franz von Schsele. Vrågor, framstållde till öfverläihgning vid Sjette LJ — — Allmänna Svenska Landthruksmäåtet i Lidkiping den 15 Aug. och följande dagar år 1853. I. Allmänna ämnen. 1:0. Då den åsigten allt mera gjort sig gällande att, bland medel till landtbrukets befrämjande, spridandet af kunskap bör såttas i första rummet, och då i vårt land ett icke obetydligt antal Landtbruks-läroverk blifvit för sådant ändamal inrättade, samt dessutom kunnige personer af regeringen antagne, för att gå landets g p , odlare tillhanda genom biträde, upplysningar och råd vid odlings-, dikningsoch ängsvattnings-företag, schäferiernas förädling samt linets ändamålsenliga odling och beredning, så frågas: kan någon ytterligare utsträckning af dessa eller andra likartade åtgårder anses vara af behofvet påkallad? 2:o. Huru bör arbetsstyrkan vid ett större landtbruk organiseras för att åt jordegaren bereda högsta möjliga inkomst, utan att arbetarnes ekonomiska förkofran och sedliga förbättring dervid åsidosättes, men sastmera understödjes och befrämjas? 3:0. Vid ett föregående landtbruksmöte har uppmärksamheten blifvit fästad på den stora vigten af försöks anställande i landtbruksväg, och Landtbruks-akademien har, i utfärdadt cirkulär till Hushållnings-sällskapen af den 14 April 1849 meddelat sin åsigt rörande de ämnen, hvilka företrädesvis borde utgöra försökens föremål. Hafva under den tid, som sedan förflutit, dessa eller andra vigtiga landtbruksfrågor varit föremål för försök, och hvilka resultater har man i sådana fall erhållit? 4:0. UHIvilket förfaringssätt är det lämpligaste för att bringa en utmagrad jordegendom till fruktbärande skick? 5:0. Hvilka förändringar äro för landtbrukets befrämjande behöslige uti nu gällande författningar rörande hägnadsskyldighet och egofrid? 6:0. Huru böra boningshus för landtbruksarbetare vara inrättade för att med nödigt utrymme bäst förena god uppvärmning under största möjliga besparing af bränsle ? 1:o. Hvilka utvägar finnas att förekomma den ödeläggelse af enskild skogsegendom, som slerestädes visat sig ega rum, hotande i vissa orter Så väl med skogsbrist som med menliga klimatiska inslytanden; och huru långt sträcker sig statens rättsenliga åliggande och befogenhet att vaka öfver begagnandet och behandlingen af de skogar, som tillhöra enskilte personer? 8:o. Man har ofta funnit skiljaktiga tankar uttalade rörande lämpligaste flyttningstiden för tjenstefolk, och då detta ämne icke är utan vigt för landtbruket samt blifvit nyligen återupptaget af flere IIushållnings-sallskaper, saknas icke anledning till framställning af frågan: Hvilken flyttningstid år för landsbygden verkligen den tjenligaste? 9:o. Då fråga blifvit väckt om nyttan deraf att Hushållnings-sällskapen i riket erhölle ett större eller mindre ärligt statsanslag för att sätta dem i stånd, hvart och ett i sin ort, att kraftigare kunna befrämja landtss oc 2 40 4