Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 april 1853, sida 1

2 t!x2r7xÄö 421:2::oä42::-4ÅÅ4 22 na. Striden utkämpades vid den för omkring 14 dagar sedan hållna bolagsstämman och utcoll till förmån för den friare och förnuftigare åsigten, d. ä. den som motsatte sig de planer, hvilka voro bragte å bane, att hämma föreningens vidare utsträckning, derigenom att inga amorteringslån vidare skulle beviljas. Emot denna sistnämnda mening, således för det ostörda fullföljandet af föreningens verksamhet, yttrade sig bland andra äfven baron Carl Raab på Helgerum, uti ett anförande, som är af ett stort allmänt intresse, och hvilket vi derföre, då det blifvit till oss vänskapsfullt öfverlemnadt, med glädje meddela. För dem som läsa detta anförande och se de många ganska skarpa uttryck mot penningeintresset, som deri förekomma, torde det vara öfverraskande att höra, det förf:n är en af de största och förmögnaste possessionater på sin ort. Såsom författare till flera brochyrer och uppsatser i sociala och statsekonomiska ämnen har hr R. visat sig vara en lika god tänkare, som han är en utmärkt praktisk industri-idkare. Anförandet lyder sålunda: Hvad staten icke dristat företaga, hafva slutligen kommunerna gjort — de hafva beträdt fondsystemsbanan. Månget politiskt företag hade här förutan fått hvila; intet större industrielt framsteg kunnat tillvägabringas. Engelsmännen skulle icke bestått kriget emot Napoleon förutan detta medel; ingen europeisk stat kunna numera föra sina armfer utom gränsorna, med mindre än att tillämpa fondsystemet. Englands statsutgifter, som 1792, sista året före det stora franska kriget, blott uppgingo till 19, S50,129 L sterl., stego från 1806 till 1815 i medeltal till 84,067,751 L sterl. årligen. Subsidier och lån under kriget uppgingo till 555 millioner rdr bko och deröfver. Statsskulden utgjorde 1842 — 9,502,800,000 rdr bko beräntad och amorterad årligen med cirka 400 millioner rdr bko. Sedan 1816 hafva skatterna minskats med ungefärligen samma summa. Frankrikes statsskuld 1842 utg. 3,664, 844, 763 rdr bko Österrikes 1,333,000,000 ), Nederländerne 1,247,819,911 ,, Ryssland 512,805,858 ,, Preussen 290,579,314 ,, Det kan med skäl anmärkas, att denna lycka, på visst sätt, icke är afundsvärd; med skulle England varit samma England härförutan, detta omätliga England, med beskattad rörelse till cirka 1,000 millioner rdr rgs i ärlig inkomst? — Visserligen icke. — England skulle icke på annat sätt burit de oerhörda uppoffringar, som kriget emot Napoleon kräfde; det hade eljest måst gått under, ty ingen annan utväg hade återstått än att anticipera på kommande tiders inkomster. Sammalunda, M. H. är det med industrien. Fondsystemet spelar en stor roll på densamma. J erkännen alla t. ex. hvilken lycka det skulle vara för Sverige att ega ett väl anlagdt jernvägsnät; huru industrien derigenom skulle frodas och verksamt i sin mån främja civilisationens verk. Men huru åstadkomma dessa jernvägar? IIvarest taga denna ofantliga summa af kanske 100 millioner, som detta jernvägsnät troligen skulle kosta? Ingen pålaga, inga skatter skulle inbringa denna summa. Den närvarande generationen skulle icke bära sådana bördor. Summan måste lånas och än värre — lånas af utlänningar. Härtill sinnes endast tvenne utvägar. Den ena, sondsystemet; den andra, privilegium, monopol åt utlänningen att ockra på våra mödors svett, på industriens inkomster — en ledsam utväg och för länge sedan till sin princip afvisad; dock bättre än att det Stora företaget derigenom skulle stadna. Ått beträda sondsystemets väg vore för realiserandet af detta stora industriella värf för staten kanske det enda rätta. Det skulle bringa landet den minsta kostnaden och I så väl behörigen afvisa de procenterispekulationer, som i dylika företag ofta spelas på skamlösaste vis,