het handen, hon gaf honom sin — och så var det lilla missförståndet öfver. Annu proponerades tre eller fyra skålar, hvaribland en för magister Anders Petter, hvarefter, då åter någon otålighet röjde sig hos ungdomen att få komma i verksamhet, kitteln flyttades ut i herrarnes rum, efter att hafva lemnat efter sig ett icke obetydligt julos. Nu voro alla ceremonier slut, och Kuno kunde obehindradt deltaga i lekarne. Man gjorde åtskilliga danslekar, såsom Stekta harar, gödda svin, Klar sol uppå blåa himmelen lyser, Nigardansen o. d., och Kuno, som var lika animerad som trotts någon af de andra, svängde om med flickorna dugtiga tag. Men slutligen var det på den tiden, att gumman Sköld ville ha salen utrymd, för att få duka, och då var det ingen annan råd, än att stufva in sig i förmaket, dit man äfven inpraktiserade ett behöfligt antal stolarOch nu proponerades pantlekarMamsell Laura Högstedt protesterade väl, men det hjelpte icke, och snart hade man fått låna sig en ring, hvilken hos vederbörande göomdes myeke, mycke väl. Det blef panter i parti, den ena lemnade ett örhänge, den andra en handske, en tredje en näsduk, en sjerde en bröstnål — allt samlades i en hatt, och efter hvarje