Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 mars 1853, sida 1

5:0. Hvilka förändringar äro för landtbrukets befrämjande behöflige uti nu gällande författningar rörande hägnadsskyldighet och egofrid? 6:0. Huru böra boningshus för landtbruksarbetare Yara inrättade för att med nödigt utrymme bäst förena god uppvärmning under största möjliga besparing af bränsle? 1:0. Hvilka utvägar finnas att förekomma den ödeläggelse af enskild skogsegendom, som flerestädes viSal Sig ega rum, hotande i vissa orter så väl med Skogsbrist som med menliga klimatiska inflytanden; och huru långt sträcker Sig statens rättsenliga åliggande och befogenhet att vaka öfver begagnandet och behandlingen af de skogar, som tillhöra enskilte perSoner? S.:0. Man har ofta funnit skiljaktiga tankar uttalade rörande lämpligaste flyttningstiden för tjenstefolk, och då detta ämne icke är utan vigt för landtbruket samt blifvit nyligen återupptaget af flere Hushållnings-sällskaper, saknas icke aniedning till framställning af fråBan: Hvilken flyttningstid år för landsbygden verkligen den tjenligaste? 9:o. Då fråga blifvit väckt om nyttan deraf att Hushållnings-sällskapen i riket erhölle ett större eller mindre årligt statsanslag för att sätta dem i stånd, hvart och ett i sin ort, att kraftigare kunna befrämja landtbrukets utveckling; så frågas: Finnes det några sårskilda grenar af landlbruket, till hvilkas uppmuntran dylika anslag företrådesvis borde begagnas; och hvilket vore dervid bästa såttet att gå tillväga? 2 II. ÅKerbrenk. 10:0o. Man har i allmänhet antagit såsom regel, att vilkoret för odlingen af såkallade handelsvexter är en hög grad af bördighet hos jorden, och att först då denna vunnit en för sädesodlingen ösverslödig kraft, tiden är inne att begagna detta öfverskott genom odling af handelsvexter, hvilken då kan ske utan jordens utmattande: är denna theori rigtig och af erfarenheten bekräftad ? II:o. a) Hvad närmare kunskap har man under de senare åren vunnit rörande bästa sättet för anläggning af täckta diken, och hafva dylika diken, lagda med tegelrör, visat sig ega ett under alla förhållanden bestämdt företräde. b) Har erfarenheten ännu lemnat någon säker ledning för bestämmandet af det djup i förhållande till afståndet, hvartill täckta diken böra under olika omständigheter anläggas? 12:o. Har man någon erfarenhet rörande verkningarne af alfvens uppluckring och under hvilka förhållanden har den visat sig fördelaktig, overksam eller möjligen skadlig? 13:o. Hafva fortsatta försök blifvit gjorda, och med hvilken påföljd, att använda masugnsslagg på åkern? 14:o. Man har i andra länder, enligt uppgift, med framgång bränt alunskiffer och kalk tillsammans, för att sålunda bereda ett gipshaltigt, till gödning brukbart, ämne. Det frågas: Hafva i Sverige dylika försök blifvit gjorda och med hvad framgång? 15:0. Hvilka förfaranden böra iakttagas vid igenläggning af åker till vall, och hvilka vexter hafva på olika jordmåner visat sig ega företräde för bildande af ett-åriga eller fler-åriga vallar? 16:o Hvad erfarenhet är vunnen om bästa sättet att vid odling af rofvor och andra rotfrukter ernå ett godt resultat med minsta möjliga beroende af missgynnande omständigheter ? . 11:0. Hvilka utländska varieteter af i Sverige från äldre tider inhemska sädesslag hafva i detta land blirvit under någon längre tidsföljd med framgång odlade; och hvilka under senare åren bekantblifna varieteter synas företrädesvis förtjente att införas och spridas? 18:o. IIvilka ogräsarter äro mest skadiiga för svenska åkerbruket och hvilka methoder halva befunnits de lämpligaste för deras utrotande? 19:o. Då meningarne om gödselns användning i brunnet eller obrunnet skick äro stridiga, så frågas: Hvad erfarenhet finnes att häruti stödja sig vid? 20:0. IIVilket sätt att tillvarataga och tillgodogöra den flytande ladugårdsspillningen bör i allmänhet tillerkännas företrädet? 21:o. Hafva några nya åkerbruksredskap och machiner, af det värde att de förtjena att spridas, blifvit de senare åren kända? 22:o. Har man sästat nog afseende på vältens användande vid åkerjordens beredning?