Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 mars 1853, sida 1

HW——— — —————— hela verlden, och hvarför skulle icke Clara få göra som hela verlden gjorde? Gubben förklarade att han ville gömma det der, för att visa sin vän Reinius. Men se då blef Clara lite till sig. Skulle magister Reinius, den lärde mannen, få se det der sSlarfvet, som modren kallade det? Och hvad skulle han säga? Skulle han inte alldeles skratta ut henne? Rädd var hon, men icke ville hon heller att fadren skulle låta bli. Tänk om magister Reinius skulle tycka om, vore det ock en enda liten strof! Men det skulle han nog inte göra, utan säga att alltsammans bara vore lappri, och då hade ju pappa stalltetet väl. Någonting, som gjorde epok under dagens lopp, var när komministern skulle sätta på sin nya qvint. Violen hade hängt der nu en sådan evig tid, och var full af damm inuti. Det tålde vid till att börja med, innan man fick ut denna, och det gaf anledning till mer än en skrattsalfva, når komministern, då han genom det ena hålet skulle blåsa ut dammet genom det andra, blåste sig det midt i ansigtet. Men ändteligen fanns intet enda dammkorn qvar, och nu återstod blott att torka violen utvändigt, och skrufva upp strängarne i ton, för att se om de skulle hålla, ty eljest var det blott ett onödigt besvär, att sätta på E