Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 mars 1853, sida 2

dem äfven en droppa vin; vid stora bordet återigen gick det något rundligare tillväga. Fruarna åto och undersökte, herrarne undersökte icke, men åto ändå, och drucko med besked, så att de tomma flaskorna ofta måste utbytas emot ifyllda. Det språkades om jernpriser, om ändamålsenligheten af den nya ängsvattningsmethoden, om de förestående riksdagsmannavalen, om bästa sättet alt med ringa kostnad uppföda hornboskap, om markegångstaxan och sednaste förordningen om skogshushållningen — på allt fann man en anledning att dricka ett glas — och när man kom till deserten, och baron Palmsvärd med stapplande tunga proponerade grefvinnans och grefvens skål, voro alla så belåtna, att de knappast gåfvo si tid dermed, utan sköto på sina stolar, otålige att få komma upp och få ruska på sig. Det var väl ämnadt, att det skulle dansas elt par timmar efter soupern, men det tycktes just ingenting vilja bli utas. Väl uppspelades en vals och så en francaise, men af det dansande ungherrskapet syntes redan en och annan insomnad i vråarne, och sedan blott två eller tre af familjerna brutit upp, började alla de andra att följa deras exempel, om icke för annat, så åtminstone för att det skulle se så angeläget ut, att stanna qvar. Grefven och grefvinnan voro också inom sig rätt nöjda öf