Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 februari 1853, sida 1

och det kunde alltför lätt hända — att Clara icke blefve gist, så återstode ju för henne intet annat än att söka sig en plats som hushållerska eller någon annan lika underordnad, der hon nästan endast kom i beröring med obildade personer, och komministern hade dock ett för högt begrepp om menniskovärdet, för att icke åtminstone vilja dana sin dotter så, att hon kunde vara ibland folk af bildning. Såsom sjelf icke varande utan poetiskt sinne, kunde Bäck ej, utan att känna det päkostande, helt och hållet sänka sig till lifvets prosa, och ehuru han icke satte s sig öfver eller såg ned med förakt på det som företrädesvis brukar anses nyttigt, fann han dock att det vore orätt att stanna i en lägre grad, om man vore ämnad för en högre — och det var just på detta det kom an, om det t gällde att bedöma, huruvida hans dotter med den ena eller andra uppfostringsmethoden skulle bli lyckligast. Men innan vi gå vidare, låtom oss kasta en blick omkring oss i det lilla komministershuset. Allt är der till ytterlig grad snyggt och städadt. Det innehåller väl endast trenne rum, men dessa äro hållna i bästa skick. Ser man på golfven, så finner man dem väl icke alldeles jemna, ty här och der skjuter väl en qvist, som emotstått nötningen, upp, men dessa gropar härleda sig äfven mycket från flitig skur