111 11011711. gar, varit söljd, har vår ecklesiastikminister hittat på en utväg att ytterligare draga ut på tiden med saken, för att väl slutligen kunna bringa den i glömska. Vi vilja, efter Aftonbladet, meddela en resymå af detta ärende, hvars gång är ett af det mest sorgliga exempel på vårt statsskicks tunga machineri och våra statsmäns oerhörda dåsighet. Redan år 1828, således för ett sjerdedels årI hundrade sedan, blef af dåvarande kyrkolagskonmiitt(, efter flerårigt arbete, ett fullständigt förslag till ny kyrkolag till konungen öfverlemnadt. Utlåtanden öfver detsamma infordrades och afgåfvos icke blott af samtlige konsistorierna, utan inkommo äfven ifrån flera enskilta personer, hvarjemte förslaget flitigt diskuterades både i tidningar och särskilt utgilna skrifter. Sedan äfven presterståndet vid 1828 30 årens riksdag derom yttrat sig, återställdes förslaget vid slutet af år 1833 till de kommitterade, hvilka ålades att göra en fullständig samling af de stadganden, genom hvilka kyrkolagen blifvit i någon mån upphafven, ändrad eller tillökad, äfvensom af de reglementariska föreskrifter, angående kyrkovasendet, hvilka af konungen i hvarjehanda fall blifvit utfärdade, dels för hela riket, dels för spridda orter. Efter inhämtad kännedom om allt detta borde kom:e utarbeta en ny fullständig redaktion af kyrkoförfattningarne. Med konungens tillstånd uppdrogo kommeitterade åt prosten Mittag att samla och ordna alla med anledning häraf infordrade handlingar, hvarjemte kommittens sekreterare erhöll uppdrag att samla och ordna alla mot 1828 års kyrkolagsförslag gjorda anmärkningar. Detta arbete blef först färdigt 1542, och utkom först fullständigt på trycket 1845. Emellertid hade, en af kommitteens ledamöter, d:r Thomander, långt förut enskilt utarbetat och från trycket utgifvit ett förslag till kyrkolag, hvilket de kommitterade sedermera granskade och vid det slutliga utarbetandet af sitt eget förslag i flera väsentliga delar antogo. Detta slutliga arbete blef färdigt 1846, då kommitten den 29 Dec. till Kongl. Maj:t öfverlemnade sitt förslag så väl till allmän kyrkolag och vissa särskilta lagar rörande kyrkoväsendet, som till s. k. kyrko-stadgar. Förslaget trycktes 1847 och öfverlemnades åter till konsistoriernas utlåtanden. Det sista af dessa utlåtanden inkom 1850. Men nu skulle äfven högsta domstoln höras, på det frågan ej vid 1850 års riksdag skulle kunna föredragas. Ilarmed har man dock ej haft mera bråttom än att förslag och utlåtanden i nåra två och ett halft år legat orörda i justitiedepartementet, utan att någon remiss till högsta domstoln ånnu ägt rum. Sedan det vigtiga förslaget sålunda fått ligga orördt en rund tid på departementets hyllor, har regeringen helt nyligen beslutat, att en ny jemförelse skall uppsättas mellan nu gällande stadgar och dem som blifvit föreslagna, upptagande ånau engång de anmärkningar, som vid de sistnämnda blifvit föreslagna, samt uppdragit detta arbete åt kontrakts-prosten Cnattingi— Ä —L——