Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 februari 1853, sida 2

allt det der, och så talte jag om förn om den der Susannas lott också, och nu skulle jag väl vilja veta, kyrkovärd, hur det går med den der saken 2 — Domaren Smith och Squire Moseby sager att mina anspråk komma att gälla, svarade kyrkovärden. — Öra de? sade onkel Jow, med stor belåtenhet, sörmodligen skall ni lagsöka dem, ska ni inte? — ÄJag vet inte, återtog kyrkovärden fundersamt. Onkel Jow var högst förundrad att någon menniska satte i tvifvel ens, att tänka på att icke gora en lagsökning, då fråga var om vackra ägor, som man var säker på att vinna. Det var för honom en gåta, som var aldeles öfver hans fattningsförmåga. — ÅRi säger att er son kurtiserat slickan, sade kyrkovärden efter en läng tystnad. Den der jordlappen är den bästa i Susannas andel. Jag betalte på spisen semhundrade dollars for den. Jag har fått papperen här som domrarne Smith och Squire Moseby säga skola godkännas vid hvilken domstol som helst. Onkel Jow spärrade upp öronen och var idel uppmärksamhet, betraktande med ifriga biickar paketet, men till hans stora grämelse lade kyrkovärden det beslutsamt i sin pulpet,