Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 februari 1853, sida 2

nämndes L. till haåradshöfding i ofvannämnda domsaga, från hvars förestående han i de senare ätnjutet tjenstsrihet. — Urbetarens klagan öfver det onda, hvaraf tiden lider, är rubriken på en af 7 drängar, 3 arbetskarlar, 2 timmerlärlingar, 1 timmergesall och 1 skomakaregesäll undertecknad och i Malmö nya Allehanda införd artikel, hvari bittert klagas öfver bränvinet, detta tidens onda, hvarunder isynnerhet den arbetande klassen så mycket lider. Det kan väl kanske synas något djerft — heter det i artikelns början — något förmätet, att så här offentligt vilja tala om de lidanden, för hvilka den arbetande klassen är utsatt. Men det syenska folket har ju från urminnes tider alltid varit ett fritt folk, ett folk, som alltid öppet uttalat sina åsigter såväl inför sjelfva konungathronen, då de varit grundade på sanning och rätt, som inför liktänkande jemlikar. Vi hoppas derför få tillgodonjuta samma rättvisa, som våra fäder vedersors, — och på detta vis uttala bekymmer, som ligga så tungt på våra hjertan. I anledning häraf tillägger Kalmarposten: ,Brånvinets och brånvins-intressets förbannelevärda följder inses nu alltmera äfven af de arbetande klasserna. Likasom man bör hoppas att detta exempel af Malmö arbetare i alla rikets orter skall vinna förtjent efterföljd, så bör man också kunna vänta att detta arbetarnes steg hos de bildade och förmögnare klasserna skall vinna nödigt understöd. Och om ett sådant understöd icke lemnas, så må man skylla sig sjelf för följderna af sin underlåtenhet. En dylik varning har äfven skalden Nybom i sin Helsning till Norrköping nyligen uttalat i soljande verser: En fråga går utöfver hela jorden, En fråga, som kanske skall döpas uti blod — Om fattigdomens anspråk: — äfven här i Norden Den frågan reser sig och kräfver högt ett svar Af den, som något svar att gifva har; Ett folk står upp — de äro våra bröder, Armodets folk: en farlig, rustad makt, Som redan pröfvat armarna i söder — 0, manen icke ut till tvekamp denna makt! .. . Rapport har nu ingått från Chefen på Korvetten Najaden, daterad Pireus (Athen) den 23 Januari. Den 15 December hade Korvetten afgått från Gibraltar, passerat Malta den 23 och angjort Kap Matapan den 24, men inkom ej i Archipelagen förr än den 9 Januari, till följd af Ostliga vindar. Den 17 ankom Korvetten till Pireus, och hade vid passerandet af det trånga inloppet, då Korvetten icke kunde förändra kurs utan att sätta på grund, blifvit ombordlagd af Franska Paket-ångfartyget Pericles, hvars förstäf törnade mot Korvettens styrbordsbog, dervid Korvettens kranbalk och ankarpollare bräckts, samt Ängsartyget förlorade en del af galjonen. — Den 13 Januari afled ombord Båtsm. vid 6:te Blek. Komp. N.r 80 Avelberg af Typhus-feber. — Befäl och besättning voro friska, med undantag af en man febersjuk. (B. P.) Man läser i Malmö Snällpost: Man har länge funderat på att inom boktryckerikonsten uppfinna en machin som kunde sätta stilarne, eller en s. k. snällsättningsmachin, ehuru man icke hoppats att detta problem så snart ännu kunde lösas. — Emellertid har uppfinningen nyligen vunnit en sådan fullkomning, att man i Januari månad detta år i Köpenhamn utgifvit den första bok, satt med dylik machin. Red. af Snällposten har i dag fått sig meddelad en liten brochyr, på hvilken stå de orden: Sat paa Sörensens SetteMaskine — och derefter — Tryckt i Bianco Lunos Bogtrykkeri i Kiöbenhavn, Januar 1853.) Arbetet är en liten politisk brochyr af Fr. L. Dircking Holmseld. Man ser i trycket naturligtvis ingen skillnad mellan annat arbete, som på vanligt sätt är uppsatt. Stilen utgöres af s. k. korpus antiqva, mellanslagen. Vi sakna ännu uppgift på den hastighet, hvarmed machinen arbetar, men skola söka derom göra oss underrättade. Y DPostoch Inr. Tidningar meddela nu in extenso förslaget till bolagsreglor för den omtalade Svenska Handelsaktiebanken. öfver hvars