Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 februari 1853, sida 2

Article Image
männen plötsligt vägrat att arbeta, förmodligen sör att tilltvinga sig större arbetslön. Omkring kl. 2 12 stängdes kyrkans portar för den stora allmänheten och blott de ingångar höllos öppna, hvilka voro bestämda för diplomatiska korpsen och de stora statskorpserna. Vid tolftiden voro alla de inbjudna församlade i kyrkan. Drecist kl. half I lemnade det kejserliga tåget Tuilerierna och begaf sig genom Louvren, Rue Rivoli, Stadshusplatsen, öfver Pont au Change, Quai Napoleon och Rue dÄrcole till Notre-Dame. Nationalgardet och linietrupper bildade hela vägen haj, och det ridande nationalgardet öppnade tåget. En sqvadron Guider under öfverste Fleurys befäl red omedelbart framför brudparets vagn, som drogs af 8 hästar med präktiga seldon och sjederbuskar. Ropen: Lefve kejsaren! Lesve kejsarinnan! ljödo ofta ur de tätt packade massorna, som för öfrigt voro mera nyfikna, än enthusiastiska. Klockan var ungefär 1, när tåget inträdde i kyrkan. Erkebiskopen af Paris och kardinalerna emottogo det kejserliga paret, hvilka genast begaf sig på sin plats. — Bland de vagnar, som begagnades i processionen äro tvenne af historiskt intresse. Den vagn hvari brudparet åkte är densamme, i hvilken Napoleon I och Josephina 1804 foro till NotreDame för att krönas, och den vagn, som konung Jerome och prins Napoleon körde i, begagnades vid konungens af Rom dop. Prinsarnes och prinsessornas samt minstrarnes vagnar voro invändigt förgylda, den kejserliga vagnen både utoch invändigt samt utsirad med en kejserlig krona. Kejsaren bar generalsuniform med hvita byxor och kragstöflor med sporrar och kring halsen en sardinsk ordenskedja, jemte hederslegionens kedja, densamma som Napoleon I burit vid sin kröning. Kejsarinnan bar en hög klädning af hvitt sammet med en mantilj af Alenconspetsar, i håret samma diadem, som burits af Marie Louise vid dess kröning, och en hufvudprydnad af orangeblommer och diamanter, från hvilken nedhängde en slöja af Alenconspetsar. Afven den med saphirer och diamanter besatta gördeln var äfven densamma, som burits af Marie Louise. Sedan ganska konstrikt arbetade messböcker öfverlemnats kejsaren och kejsarinnan vid deras inträde i kyrkan, förrättades vigseln af erkebiskopen i Paris. Derester afsjöngs af operans sångare under orgel-akompanjemang det af Auber komponerade Te Deum, hvarpå tåget åter ordnade sig och majestäterne, åtföljde af erkebiskopen och presterskapet, lemnade kyrkan. — Kejsarinnan, som såg blek och upprörd ut, visade sig under hela ceremonien mycket andäktig. Hon läste beständigt i sin messbok. Vid knäböjningarne var hon flera gånger så fördjupad i bönen, att kejsaren måste påminna henne om att åter resasig. Vid evangeliets uppläsande, gjorde hon, efter spansk och sydfransk sed, med tummen flera korstecken på panna, läppar och hjerta. — Öfverallt frambragte hon ett mycket gynnsamt intryck. En Å timma efter sin återkomst till Tuilerierna visade sig det nyvigda paret för den församlade mängden på balkongen af Pavillon de IHorloge. På jernvägarne hade öfver 200,000 sramlingar ankommit till Paris för att beskåda högtidligheterna. Dekorationerna i Notre-Dame nedtagas icke sörr än Lördagen den 5 Februari och så under tiden beses af publiken. Bröllopsdagen erhöllo soldaterna i bariserD 1 11 1 4 an

7 februari 1853, sida 2

Thumbnail