Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 februari 1853, sida 2

märksamhet på boken, som derigenom erhållit en så strykande afsättning, att förläggarne äro betänkta på utgifvandet af en ny upplaga. ÖSTERRIKE. Enligt en korrespondens i; Ulndep. Belge har den till Konstantinopel afskickade grefve Leiningen erhållit följande instruktioner: 1) Osterrike erbjuder sina goda tjenster och sin bemedling i och för återställandet af förhållandena emellan Turkiet och Montenegro före krigets utbrott. 2) Österrike fordrar, såsom skyddsmakt för den kristna befolkningen i gränsprovinserna, att de förföljelser och det förtryck, hvarför de kristne i dessa provinser äro utsatta, skola upphöra. 3) I fall Turkiet icke skulle gå in på denna fordran, har grefve Leiningen order att förklara, att Österrike har beslutat att mellankomma till denna kristna befolknings skydd, dock utan att utsträcka denna mellankomst till striden emellan Turkiet och Montenegro. Enligt Wanderer hafva Österrike och Ryssland nyligen sändt en likalydande not till Konstriden med Montenegro. Österrike förstärker imellertid sin observationskorps vid turkiska gränsen för att hafva den redo vid första vink. FRANKRIKE. Paris d. 30 Jan. Pariserbladen äro uppfyllda med de omständligaste berättelser om högtidligheterna i går och i dag, vid kejserliga äktenskapskontraktets undertecknande i Tuilerierna och vigselakten i Notre Dame. De allra obetydligaste och ömkligaste bagateller beskrisvas med en utsörlighet, som gränsar till det löjliga. Så t. ex. innehåller Const. en mycket lång beskrifning på H. M. kejsarinnans klädningar, hvilka sys af tvenne feer, madame Vignon och mademois. Palmyre; andra narraktigheter af samma art att förtiga. Vi vilja imellertid här nedan upptaga hvad som i ett eller annat hänseende synes oss sörtjent af uppmärksamhet. Det kejserliga åktenskapskontraktet har, utom de begge kontrahenterne, undertecknats af alla de närvarande Napoleoniderna, spanska gesandten, 5 kardinaler, 4 marskalkar, 2 amiraler, samtliga ministrarne, senatens president och vicepresidenter, storreferendarien och senatssekreteraren, lagstiftande församlingens president och vicepresidenter, statsrådets president och divisionspresidenter, några spanska herrar deribland hertigen af Ossuna (som säges hafva fått korgen af fröken de Montijo!) samt slutligen kejserliga husets stordignitärer. Handlingen antecknades i samma register som begagnats af den första kejsaren. Den första deri d. 1 Mars 1806 införda akt är adopteringen af prins Eugen såsom kejsar Napoleons son; den sista, som föregår den nuvarande, är af d. 20 Mars 1811 och afser konungens af Rom födelse. I dag var hela Paris på benen och redan tidigt på morgonen voro de gator, genom hvilka tåget till kyrkan skulle fara, uppfyllda med menniskor. Alla dessa gator voro festligt smyckade med blomsterkransar, mastträd och fanor. Redan kl. 9 strömmade de inbjudne till Notre Dame, der ceremonimästarne handhafde ordningen. Kyrkans dekorering gör ett bländande intryck. Isynnerhet lysande är hufvudaltaret. Trapporna, som leda upp till detsamma, äro af skarlakansrödt sammet och en baldakin i göthisk stil hvalsver sig deröfver. Till höger om altaret står under en skarlakansröd thronhimmel ett säte för erkebiskopen af Paris. 13000 vaxljus upplyste kyrkan. Orkestern, som är anbragt öfver ingångsporten, bestod af 400 musici, hvilka anfördes af 3:ne kapellmästare. Utanför templet har på 2:ne dagar uppförts en oerhörd trädbyggnad, en stor betäckt förgård, i hvilken deras majestäters vagnar höllo. Denna byggnad är betäckt med målningar, som imitera medeltidens tapeter, och äro betäckta med arabesker och bilder af helgon, franska kungar och drottningar. Tradarbetena i Notre Dame ha utförts af ingeniörtrupper, emedan timmer