Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 februari 1853, sida 1

sättning af minst I rdr 24 sk. rgs i veckan, räknadt ifrån d. 21 Mars 1852, ända till dess halfva aktieheloppet blifvit inbetaldt. Sedan ett tillräckligt antal aktier blifvit tecknade, inköp000 tryckeri för, om vi ej missminna OSS, N rdr bko. Åtskilliga af de gamla boktryckarne sågo ej detta företag med blida ögon. En och annan mera upplyst betraktade det deremot med glädje, såsom ett medel för den ordentlige arbeteren, att kunna göra äfven en mindre besparing fruktbärande och sålunda en gång förvärfva sig ett visst oberoende. De som så tänkte förbisågo ej hvilken moralisk sporre denna möjlighet att erhålla en existens, hvarester hvarje icke försoslad menniska strafvar, skulle blifva för arbetarne. Enligt uppgjorda bolagsreglor skulle alla akticägarne, med undantag af en ende, tryckeriets förre ägare, bestå af medlemmar utaf typografiska föreningen. Men alla aktieägare kunde derföre icke sjelfva arbeta på detta tryckeri, emedan de dels ej der kunde sysselsättas, dels ej gerna kunde lemna sina gamla, fördelaktiga emplojer. Det blef således här icke någon egentlig arbetareassociation, utan en samling af arbetare, som uppträdde såsom förlagsmän och kanske använde andra arbetare. Meningen var dock alltid, att om företaget vunne kredit, så att det kunde utvidgas, så skulle efterhand aktieägarne sjelfva inträda såsom arbetare på deras egna boktryckeri. En och annan gjorde det ock genast. — I afseende å lärlingarnes antagande och pröfvande gjordes den förträffliga bestämmelsen, att en viss del af lärlingens arbetslön skulle insättas i sparbanken, för att bereda honom tillfälle, att sedermera, sedan han vunnit tillräcklig skicklighet i yrket, genom inköp af aktie blifva medlem af bolaget. Vi vilja för tillfället ej närmare utveckla de många och stora fördelarne af dylika föreningar, uti hvilka — enligt en berömd och värderad författarinnas, F. B—rs, yttrande — Europas framtid, proletariatets lösning, det sjerde ståndets råddning, ligga. Vi vilja ej ingå i någon historisk jemförelse, som eljest sknlle kunna vara af intresse, emellan dessa nya inre samhällsbildningar, och de organisationer, hvilka ej voro annat än fria föreningar, genom hvilka för århundraden sedan det tredje ståndet räddade sig undan feodalväldets förtryck. Parallelen är i ögonen fallande och skall blifva det ännu mer. Vi vilja dröja vid det ifrågavarande bolaget och nämna, att det hittills burit sig väl, ehuru ej utan bekymmer, till en del vållade af en något dryg köpesumma på tryckeriet. Dess största svårigheter hafva dock legat i vårt olycksaliga kreditsystem, hvilket störtar producenten, utan att annat än för stunden gagna konsumenten. Ingen vill nemligen betala en beställning kontant, utan fordrar flera månaders kredit. Dertill har detta aktiebolag ej kapitalstyrka nog, och måste således afsäga sig en hop arbeten. Vi önska att det inom Stockholm måtte finnas personer, som kunna inse och vilja behjerta dessa förhållanden, och understödja företaget med den rätta hjelpen — d. ä. med arbete, som kontant betalas. Många tusende riks————R——