Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 februari 1853, sida 1

RR det att förf. till en blifvande upplaga måtte kunna korrigera dem. Vid tabellen öfver Parivärden hade bordt blifva anmärkt, att intet pari finnes för England, då guld och silfver sinsemellan fluktuera, enär straxt derefter kurs på London noteras. Denna anmärkning finnes visserligen gjord på ett annat ställe under Storbrittanien, men torde äfven hafva bordt vidröras här, i sammanhang med de öfriga ländernas pari. Under Norge, pag. 22, saknas jemförelse mellan svensk och norrsk silltunna och angifvet kannrum af en norrsk trantunna, hvilket man visserligen sjelf kan uträkna efter de angisna data, men då boken är en handbok för hastig hjelpreda, borde, särdeles med afseende på den vigt som dessa varor hafva för vår handel, dessa beräkningar varit verkställda. Under Danmark, pag. 24, borde för spannmålsmålet uträkningen I svenska tunnor varit gjord i fast mål och ej i löst, enär man med en tunna spannmål, handlande emellan, endast förstår fast mål, och bör slippa göra beräkning härtill för hvar gång behofvet påkallar. Anmärkningen om danska pappersmyntet, pag. 26, är så vida origtig, som inga 1 Rigb. D. numera finnas. Hela räsonnemanget om qvartalskursen förfaller sålunda, då, sedan 1844, danska banken utvexlar sedlar mot silfver al pari, alltid. Det angifna förhållandet ägde rum för cirka 10 år sedan, samt endast vid den tid då de danska sedlarne ej voro på anfordran realisabla i silfver hos banken. Vid jemförelsen af Hamburger läst med svensk tunna gäller samma anmärkning som under Danmark, hvarjemte man under Hamburg saknar det in praxi antagna förhållandet emellan Hamb. läst spanmål och öfriga nordiska länders mått, hvilket i en dylik bok bordt hafva sin plats. Anmarkningen om zveidrittelstycken, pag. 30, rörer ett antiqveradt förhållande, då sedan 1849 inga yveidrittelstycken annat än undantagsvis förekomma, enär de, i anseende till förändring i till Hamburg angränsande länders myntsystem omsmälts och nästan helt och hållet försvunnit ur rörelsen. Vi hafva velat annotera dessa, vid bokens hastiga genomgående, mötande anmärkningar till kommande rättelse. Hvar och en inser att det endast är genom fortsatt förbättrade upplagor, som ett arbete af denna beskaffenhet kan blifva fullt korrekt. — Huruvida alla uträkningar som förekomma äro korrekta, är omöjligt att bestämma; dock synes de för en hastig blick, vara det. De bifogade tabellerna äro nyttiga och på det hela bör arbetet vara af rätt mycket gagn för de personer det afser. Ar de ofvannämnda arithmetiska kuriositeterna citera vi följande: De 24 bokstäfverna i alphabetet låta omflytta sig öfver 600000 trillioner, eller nogare räknadt: 620,448,401,33,239,439, 360,000 gånger. Enligt en ungefärlig beräkning skulle alla på jorden nu lefvande menniskor, om också hvar och en af dem dagligen fullskrefye 40 sidor, af hvilka hvardera innehöll 40 olika bokstafsomflyttningar, knappt på den ofantliga tiden af 1000 millioner är medhinna detta omflyttningsarbete. En kortlek, innehållande 32 kort, kan omblandas på mera än 269 avintillioner, eller nogare räknadt, på camma cätt cAm dan förra 214 8