Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 februari 1853, sida 1

lemna rum för ett nytt sådant, beraknadt till en kostnad af 75, O00 rdr bko! 2) Ett sådant handlingssatt talar för sig sjelf; men vi vilja, till sakens närmare belysning, anmärka, att den byggnad man ämnar nedrifva, är ett ansenligt, i godt stånd varande stenhus 3), att den tillhör akademien, d. v. s. staten, och således icke någon af de herrar, som tänka draga fördel af dess borttagande, att det för närvarande anses värdt minst 14,000 rdr bko 4), hvaremot efter nedrifningen, materialierna antagas knappt komma att uppgå till ett värde af 1000 rdr bko 5). Äfven i ett rikt land skulle man icke hafva tillåtit sig en dylik vandalism, och för oss tyckes en sådan dessutom vara för dyr. Emellertid fordrar rättvisan att erkänna, det icke alla konsistorii ledamöter äro lika besatta af denna olyckliga byggnadsmanie. Åcskillige bland dem äro nog upplyste för att inse, att de nya byggnader man i sednare åren företagit och företager i Upsala, äro rent af bortkastade penningar, och att man i allt fall icke i langden kan stå till svars för ett så enormt slöseri med allmänna medel; men den vanliga rädslan för att göra opposition, och kanske äfven småstads-intresset, som tyckes beherrska dem alla, gör dem vanligen till overksamma åskådare af det Svanbergska kotteriets tilltagsna planer. — Denna gång har man likväl haft den oturen att stöta på opposition uti sjelfva det konsistoriella lägret! Den äldre chemie professorn, som bebor det nuvarande professionshuset, synes väl lika med de öfrige hafva förhållit sig passiv, så länge fråga blott var om sjelfva byggnadens företagande; men när man till slut, till tack för hans dittills visade medgörlighet, gjorde sig redo att rifva ned hans eget boställshus öfver honom och hans samlingar, då fann han ändtligen att det gick för långt, och hof upp sin stämma till 2) Uti detta sistnämnda förslag var likväl då icke inberäknadt hvarken ugnarne, soltornet eller andra våningens inredning m. m., hvilket man och man emellan beräknades komma att kosta omkring 25,000 rdr, om icke mera; men hvilket icke fick inflyta i kostnadsförslaget, förmodligen på det icke summan skulle synas alltför hög, då saken blef regeringen underställd. 3) Se prof. Walmstedts reservation till konsistorii protokoll, intagen i Sv. Tidningen. 4) Herr Lars Svanberg har kallat detta hus ett gammalt ruckel?, men för detta ruckel lärer likväl efter hvad prof. Walmstedt uppgifver, ett anbud blifvit gjort af icke mindre än 18,000 rdr rgs, naturligtvis ett stycke under det rätta värdet; och för den som vet hvad det vill säga, att i en fattig småstad erbålla en sådan köpeskilling, behöfves icke flera bevis att huset icke är obetydligt eller dåligt. 5) Dertill kommer ännu, att, om verkligen någon utvidgning af den chemiska professionens lokaler erfordrades, hade en sådan, med cn ojemnförligt mindre kostnad, kunnat vinnas på 2:ne andra sätt, nemligen antingen genom på-eller tillbyggnad å det nuvarande professionshuset, eller genom apterande dertill af det gamla observatorii-huset. Detta sednare är så långt ifrån att vara något nytt förslag, att detsamma redan vid den chemiska professionens första inrättning, i medlet af förra århundradet,.var starkt i fråga, och endast derföre förföll, att man icke var i tillfälle att erhälla någon annan lämplig byggnad till observatorium. Detta hus ansågs således då, innan man ännu hade någon annan byggnad för den chemiska institutionen, vara ensamt tillräckligt. Nu. då man derjemte äger ett annat stort hus, är det alltför obetydligt, och man säljer det i stället, naturligtvis med förlust. AMA AA 2 —