Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 januari 1853, sida 1

sina egna utgister, utan älven årligen upplägga ganska betydliga öfverskott; så sker i andra länder, vid universiteter, som hafva långt mindre tillgångar, och så borde äfven kunna ske här. Köpenhamns universitet, som år 1847 hade en räntebärande förmögenhet af endast 647,143 rigsbankdaler, motsvarande i Svenskt mynt 863,657 rdr bko, har likväl under de elfva åren från och med 1837 till och med 1847 haft ett öfverskott af 318,931 rbd., eller i medeltal 28,993 rbd. årligen; och Christiania universitet, hvars enda fasta grundkapital utgöres af den tredjedel i Oplysningsvesenets? fond, hvaraf universitetet äger tillgodonjuta räntan ), samt för öfrigt, utom statsbidraget, som under sådana förhållanden är ganska måttligt, har både små och osäkra inkomster, kan likväl årligen upplägga icke obetydliga summor i kontanter eller räntebärande obligationer, till exempel år 1848: 59,985 och år 1850: 68,656 specier. Med dylika öfverskott öka dessa universiteter sin behållna förmögenhet; Upsala akademi, som äger två å tre gånger deras tillgångar, ökar årligen sin skuld; och man finner densamma ändock numera vid hvarje riksdag, gående med håfven omkring, för att åtkomma nya bevillningar från den ojemförligt mera fattiga nationen. Vi känna icke universitetets financiella ställning för äldre tider, emedan ingenting derom finnes offentliggjordt förrän Rikets Ständers revisorer fingo hand om dess räkenskaper; men huru hushållningen varit i sednare tider, torde läsaren inhemta deraf, att universitetets skuldsumma, som år 1840 redan utgjorde 55,233 rdr, 1843 ökat sig till 57,345, 1846 uppstigit till 77,837 och 1849 uppnått ett belopp af 80,982 rdr, allt banko. Det är på nio år en tillväxt af 465 procent! Icke mindre betecknande är denna akademis oupphörliga sträfvande att förskassa sig ökade inkomster från statskassan. I äldre tider var statsbudgeten helt och hållet befriad från Upsala akademi. Man ansåg, och med skäl, att, då Sveriges konungar, magnater och andra personer, som under statens skydd och inom dess område förvärfvat sin förmögenhet, deraf gifvit universitetet icke blott ullråckliga, utan rikliga medel till underhåll och förkofran, borde torparen och fiskaren etc. kunna vara befriade från att, under utmätningstvång, lemna sin ringa skärf dertill. — I våra dagar hörer det deremot till ordningen för dagen att begära statsanslag till Upsala universitet, och herrar professorer (visserligen icke alla, men en stor del af dem) känna icke något annat återhåll i sina pretensioner, än det farhågan att få ett tvärt afslag på alt, kan ingifva dem. Sedan universitetet i 350 år kunnat bestå utan omedelbart understöd från statens sida, beredde man sig, först vid 1823 års riksdag, ett anslag af 1,400 rdr banko; och från denna anspråkslösa början har man sedermera stigit ) Denna ränta utgjorde, enligt universitetets i dessa dagar utgifna Aarsberetning for 18504, 20,000 speciedaler, som å 100 för 5 gifva ett kapital af 400,000 sp, eller 1,033,333 rdr 16 sk. bko.