Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 januari 1853, sida 1

— —— —— och sina allvarliga tankar, fann nöje uti ett ungt, kraftfullt sinnes friska glädtighet, och Jacob kände sig förståndigare och bättre genom sin väns melankoliska lugn. Det är ett bevis på ett öfverlägset sinne, att förstå andras öfverlägsenhet och låta den inverka på sig. Så var fallet med Jacob. Det välde, som hans nye vän vann öfver honom, var obegränsadt, och stadgade och utvecklade honom på en månad mer än alla fyra årens kurs vid universitetet. : Våra religiösa åsigter qvarhålla vanligen intrycket af den första prägel, som blifvit dem påtryckt, och i närvarande fall, var detta ovanligt lyckligt. Georgs lugnt bestämda mål och milda andakt bildade en fullkomlig motsats till den verksamme, aldrig hvilande lifligheten i Jacobs karakter och uppväckte hos honom de känslor, utan hvilka den kraftfullaste själ måste förblifva ofullkomlig. Verkan af den unge prestens läror, derigenom att han uppväckte eftertanka hos sina församlingsboer, var märkbar och gladde hans hjerta; men lik all ansträngning utmattade den honom, och det dröjde ej länge, innan han smärtsamt kände hur lifskrafterna började aftyna. Äfven för det bäst beredda sinne ligger det något bittert i att uppgifva de planer, för hvilka vi så länge och flitigt förberedt oss,