Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 januari 1853, sida 1

rätt artigt uppföre, såsom läsaren torde inhemta af nedanstående tablå. Statsbidragen till Upsala universitet utgjorde, enligt statsverkets hufvudböcker: År 1825: rdr bko 1,400: — , 1830: 5 2,840: 32 , 1835: 6,340: 32 , 1840: 5 15,784: 20 , 1842: 5, 23,990: 32 1846: 5, 26,990: 32 1852: 42,010: 32 allt oberåknadt de af ständerne vid 2:ne riksdagar under samma tid beviljade anslag till nybyggnader, neml. 1841: 25,000 och 1851: 66,666: 32 banko. Vi hafva icke utan möda förskaffat oss dessa uppgifter, som, oss veterligen, icke förut varit offentliggjorda; och vi meddela dem med fara att se våra läsare skygga undan för de torra Sisltrorna; men vi hafva trott dessa upplysningar kunna vara af intresse såväl i allmänhet för dem, som fästa någon uppmärksamhet vid hushållningen med allmänna medel, som isynnerhet för våra riksdagsmän (de fordna och de blifvande), af hvilka säkerligen högst få känna hvad Upsala åtnjuter afstaten, utom hvad som begäres i de nya propositioner, man vid riksdagarne för tillfället lägger dem för ögonen, och ännu farre hafva något begrepp om huru statens bidrag till denna akademi systematiskt blifvit vid hvarje riksdag förökadt. I ett annat land skulle man, under likartade förhållanden, omöjligen våga oupphörligt begära förökade löneinkomster eller nya byggnadsanslag, och tillochmed i Norge, der universitetet utom statens bidrag, har ganska obetydliga inkomster, veta vederbörande attåtnöja sig med hvad de hafva; och storthinget har under de sednaste 20 åren, i stället för att öka sitt anslag till universitetet, förminskat det nära till hälften af dess förra belopp. År 1829 var nemligen statskassans utgift till universitetet i Christiania 40,814 speciedaler, men år 1845 blott 32,300 och för närvarande, likasom alltsedan 1846, endast 26,000 spdr. Det oaktadt drog man derstädes icke i betänkande att hänvisa universitetet, till en betydlig del till dess egen byggnadsfond, när detta begärde anslag till ett nytt observatorium. Hvad är då orsaken att man hos oss går en så helt annan väg; att, medan andra universiteter kunna icke blott existera utan skuld, utan äfven årligen upplägga betydliga öfverskott, går det rikt donerade Upsala framåt på skuldsåttningsbanan; och medan staten i andra länder kan förminska sina understöd för högskolorne, måste vi för hvarje år betala högre bevillningar till vårt första universitet? Grunden härtill ligger hufvudsakligen i den byggnadsmanie, som intagit de Upsaliensiske prosessorerne. Ty då man förr kunde vid Upsala, liksom, och i ännu högre mått, än vid många andra universiteter, för hvarje år aslägga rätt betydliga besparingar, dels till understöd och förbättrande af de vetenskapliga institutionerne och dels till förökande af akademiens kapitalsörmögenhet, har man nu hvarken penningar att utlåna eller medel att inköpa hvad som erfordras för vetenskapliga ändaA änna lånot hittrara är dat att (f111f12