Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 januari 1853, sida 1

na på samma fläck. Der funnos lika många byggningar som det fanns menniskor som bebodde dem, och ingen tycktes sjukna eller dö heller — åtminstone så länge jag var der. De infödda blefvo så gamla att de icke kunde blifva äldre, och sedan stodo de stilla och varade generation efter generation. Afven till det yttre var allt oförändradt i Newbury. Här stod ett rödt hus och der ett brunt, och tvärs öfver gatan stod ett gult hus, och emellan dem ledde ett jernstaket eller en gärdesgård af multnade störar. Presten bodde här, Squire Moses der, kyrkovarden Hurt bodde vid kullen och herrarna Nadab och Abihu Peters vid korsvägen; gamla enkan Smith bodde vid kyrkan och Ebenezer Camp höll en skobod på ena sidan och midt emot hade Patience Mosely en modehandel, och dessutom var der gamla Comfort Seran, som höll bod för hela staden, och sålde yxhufvuden, messingssingerborrar, lakritsstänger, granna näsdukar, och allt möjligt du för öfrigt kan tänka dig. Här var äfven det allmänna posthuset, der du kunde få se förunderligt hopvikna bref med afvigsidan uppåt, förseglade med en singerborr och adresserade till någon Dolly, Polly, Peter eller Moses af de förut omnämnda eller icke omnämnda. För öfrigt, i afseende på seder, moral, kon