Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 januari 1853, sida 1

ÄR noskjutsningen medför nödvändigheten för de fleste af allmogen att underhålla en eller flere hästar och derjemte för hushållet kor företrädesvis äro behöfliga, medgifver fodertillgången gemenligen icke att tillika underhålla oxar. Halmen har hittills utgjort det hufvudsakligaste foderämnet och stallfodring användes endast å några få större egendomar. Den förkofran, som Bohusländska landtmannens ladugårdsskötsel tidtals kunnat vinna, har derföre vanligen icke kunnat bringas högre, än att ett missväxtår värit nog att nedtrycka den till dess förra låga ståndpunkt. Det bör dock vara att förmoda, att, sedan klöfverodlingen nu blifvit mera allmän, samt då foderoch betestillgången derigenom torde komma att närma sig ett rättare förhållande till åkervidden, en fördelaktig verkan deraf på boskapsskötseln snart skall blifva Synbar. Sedan år 1834 har, i följd af HusbhållningsSsallskapets förfogande, en djurläkare för länet härstädes varit anställd. Dock har han icke heller under den tid, som denna berättelse omfattar, varit från landsorten särdeles anlitad, helst någon allmännare boskapssjukdom under denna tid sig icke yppat. Detta lan äger icke någon utmärktare infödd race af husdjur. I För haästafvelns förbättrande ärortvenne beskällare från Strömsholms stuteri fortfarande har i länet anställde. Genom Hushållningssällskapets föranstaltande blefvo dessutom för nägra år sedan, i ändamål att åstadkomma en bättre afvel af arbetshästar, åtta Norrska hingstar inköpta och till jordägare i flera delar af lanet utlemnade, för att på lämpliga tider till begagnande upplåtas. fFyör sårafvelns upphjelpande inom länet har Hushållnings-sällskapet år 1847, sedan Kongl. Maj:t täckts för ändamålet bevilja ett anslag af allmänna medel, stort 200 pund st., från Skottland införskaffat en stamhjord af Cheviots-race, till ett antal af 4 baggar och 64 tackor, som fördelades å 3:ne schäferier i skiljda delar af länet, nemligen å Holma i Brastads socken, Saltkallan i Foss socken och Holm å Hisingön. Af dessa schäferier hafva de 2:ne sistnämnda sedermera blifvit förflyttade, det ena till WeStersäters bostallshemman i Svarteborgs socken och det andra till Partilleds säteri i Partilleds Socken. I År 1850 hade schäferierna vunnit den förkofran, att den, Hushållnings-sällskapet tillhöriga stamhjord då utgjorde 101 afvelsdjur (17 baggar och 84 tackor), jemte 39 lamm om 3 år; och hade under tiden från schäferiernas anläggande sällskapet dels såsom premier åt sörtjenta odlare inom länet utdelat, dels för spridande i orten å auktion försällt 16 baggar och 8 tackor, hvarförutan 54 baggar och 37 tackor tillsallit schäferihållarne i afkomst af schäferierna enligt ingångna kontrakter, så att Stamhjorden med dess afvel under berörde 4 I år tillsammans utgjort ett antal af 255 djur. IA — — —— Att genom eroisering med denna adlare race den inhemska fär-racen redan märkbart vunnit, är ådagalagdt, och emedan Cheviot-såren i lanets kustorter väl trifvas, lider det ej något tvifvel, att ju ändamålet med deras införskrif— UU OTTO RUTT