Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 januari 1853, sida 1

Männe den skall göra tillfyllest, för au öppna ögonen på dem? — O, nej! de hafva redan lagt grunden till N:o 3. Det gifves flere än Bourbonerne, på hvilka man kan lämpa den ryktbara satsen: De hafva ingenting läril Men ännu fattas ett drag i observatoriets byggnadshistoria. Sedan byggnaden i 4 år stått alldeles stilla, utan att kunna begagnas och utan att någon lade sin hand dervid — denna byggnad, som för vetenskapen hettes vara så angelägen! — har prof. Svanberg nu åter ryckt fram och, uti ett af de s. k. småkonsistorierne, som pläga glest besökas, öfvertalat konsistorium att förskjuta ytterligare 7,500 rdr bko till byggnadens fullständiga utförande. Der hafva vi nu, sammanlagdt med det föregående, en liten nätt kostnadssumma äfven för akademien, 27,500 rdr, utom hvad staten fått tillsläppa dertill, 25,000 rdr! Till dato har således detta observatorium, beräknadt till en kostnad af 20,000 rdr, medtagit en summa af 52,500 rdr, utan att dndock dermed vara färdigt; ty de sednast begärde 7,500 rdr lära icke förslå till husets inredning, som anses erfordra 10 till 12,000 -rdr, och dessutom återstår ännu en betydlig utgift till inköp af instrumenter, hvaraf ensamt de mest oumbärliga icke lära kosta mindre än 12 å 20,000 rdr bko. Hvem skall nu betala detta? Till staten vågar man icke vända sig med begäran om nytt anslag för denna institution, för den ledsamma efterräkning, som helt säkert då komme att anställas med vederbörande öfver deras hushållning med statsanslaget, likasom med akademiens egna medel, hvilka bordt och äfven, tillförne, plågat vara tillräckliga till anskaffandet af de vetenskapliga hjelpmedel, som erfordras; och akademien har redan på byggnaden allenast icke blott uttömt sina besparda tillgångar, utan äfven satt sig i ännu större skuld. Återstår att se om hr Svanberg, som skördat hela vinsten af företaget, och genom hvars förvållande de dertill anslagna medlen blifvit otillrackliga, nu är beredd att tillskjuta det selande! Han borde åläggas dertill; måhända kunde då vinnas någon hejd i det slöseri med allmänna medel, som nu bedrisves af herrar akademici; men den skada för det allmänna och universitetet, som de genom sitt ovärdiga försarande förorsakat, blef icke derigenom ersatt; oc. det kunde billigtvis frågas, om herrar konsistoriales i Upsala hafva särskildt privilegium att ansvarsfritt misssara allmån egendom! — Rikets ständers revisorer, som hafva sig uppdragt att granska äfven akademiernas tillstånd, styrelse och förvaltning, sysselsätta sig, år ifrån år, med en hop minutiösa anmärkningar om hvarje missskrifning, hvarje additionseller subtraktionsfel 0. S. v., men de anmärka icke, huru den ena byggnaden efter den andra uppföres i Upsala, utan alt vara af nödvändighet n påkallad, och dessutom till en kostnad, som med 150 å 300 procent öfversti ger kostnadsförslagen, huru statens medel, ämnade till vetenskapernas nytla och befråmjande, bortkastas på prakwåningar åt professorerna: huru akademiens alla tillgångar så lagas i anspråk för byggnader, att de icke förslå till de vetenskapliga aåndamål, för hvilka — NV —— FETT SA — — 2 ÅA