ra har i sednare tider minskats, dels i följd af boskaps-sjukdomar och dels emedan större landsträckor, som förr begagnades till betesmark, börjat odlas, i söljd hvaraf afven spanmålsproduktionen kommer att ökas. I afseende å frakter har konsuln anmält följande: Under de fem första månaderna af år 1851, då hvetepriset i England stod lågt och behållningen i Odessa var ringa, höllo sig frakterna låga, till dess att, i Juni månad, spanmålen började efterfrågas och då få fartyg vid den tiden funnos i hamnen, stego frakterne hastigt ända till 70 sh. sterling per ton för talg till England och 75 sh. sterling per ton till norra Europas kontinent. De varierade sedermera, i mån af begär efter fartyg, emellan 474 shilling och 65 shilling per ton till England och från 424 till 75 shilling per ton till norra Europas kontinent. Under årets lopp hafva blifvit härifrån aflastade fartyg af omkring 75,000 tons drägtighet till England, 73,000 tons till särskilda hamnar i Levanten och vid Medelhafvet, samt 27,000 tons till hamnar i norra Europa.