hvad man derför uppofsrat. Utrikes Nyheter. TYSKLAND. kKasseler-zeit. berättar från Frankfurt, att man lofvar sig mycket litet af tullförhandlingarne i Wien; tanken på en stor tullenhet är så godt som öfvergifven, och det förhandlas nu blott om en handelstraktat emellan Österrike och den gamla tullföreningen (eller koalitionen) å ena sidan och med Preussen å den andra. Det skulle då blifva den gamla tullföreningen öfverlemnadt att å sin sida likaledes underhandla med Preussen om en liknande traktat. Denna underrättelse bestyrkes af en korrespondent från Berlin till B. H:, enligt hvilken den 28 November afgått en depesch från Berlin till Wien, hvilken innehåller den fordran från Preussens sidä, att Österrike skall låta hvarje politiskt syfte falla vid ordnandet af Tysklands handelsförhållanden, och att allt, hvad som kunde häntyda på en framtida handelsenhet, för hvilken nu ingen utsigt sinnes förhanden, skall försvinna ur handelstraktaterna. Slutligen vill Preussen icke inrymma, att förändringar i tullsatserna icke få ske utan efter öfverenskommelse, utan vill att parterne i detta hänseende äga sin fulla frihet. — Hvad hr v. Bruck har i Berlin att beställa, vet ingen riktigt besked på. Preussiska kamrarne sysselsätta sig ännu med fullmakternas pröfning. Berlinerbladen vilja veta, att regeringen ämnar förelägga dem utkast till en allmän handelsrätt, till ett tillägg till presslagen, samt till upphäfvande af författningens 105:te artikel, som gör kommunalordningen. Prins Carl af Preussen har störtat med hästen på en jagt och dervid ådragit sig kontusioner och feber. Hans tillstånd synes dock icke vara farligt. Det är naturligt att kejsardömets utropande i Frankrike föranleder en hop oroande rykten i ryktenas förlofvade land, Tyskland. Sålunda heter det i N. Pr. Z., att ett cirkulär till alla franska beskickningar vid de tyska hofven ålägger dem att förskaffa sig de noggrannaste underrättelser om armåernas styrka, vapenförråder, kusternas beskaffenhet, regeringarnes inbördes förhållanden och familjförbindelser. Vidare skola de handelskunnige medhjelparne vid beskickningarne förskaffa sig underrättelser om ländernas produktion och förbrukning. Attach6erna skola begagna hvarje tillfälle för att inhemta kunskap om tyghusens tillstånd. Slutligen skola beskickningarne i de protestantiska staterna visa nitälskan för katholska religionen och understödja kyrkan der den är fattig. Ofver sakernas nuvarande tillstånd i Frankrike få beskickningarne lof attskämta, för att desto säkrare komma till kunskap om sinnesstämningen emot ländernas egna regeringer. — Härtill hörer äfven, hvad H. C:s berlinerkorrespondent berättar under den 2 December, nemligen, att det i de diplomatiska kretsarne försäkras med bestämdhet, att Bonaparte har i sinnet att göra ett lån på 400 mill. fr. och att Fould skall hafva skrifvit derom till flera preussiska bankirhus. Den originelle furst Pickler-Muskau har i Alg. Zeit. infört en i halft skämtande ton hållen förklaring, hvari han förnekar sanningsenligheten af de rykten som varit i omlopp om hans död och sedan om hans öfvergång till katholska läran. Han bestrider deremot icke, att bådadera kan inträffa, dock i omvänd ordning. I Frankfurt har fruktan för en inblandning i Om