Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 december 1852, sida 1

ka om att bli älskade, var Clementine ej alldeles otacksam. Hjalmars kärlek hade så betänkligt tagit öfverhand, att han ej mer hade smak hvarken för vira eller porter, på hvilka han förr satt så mycket värde. Då han med sina embetsbröder, kammarskrifvarne, drack sin toddy på Lorenzberg, hade han ej mer en enda blick för de söta flickorna. Öm han i sina böcker på tullkammaren annoterade, varor, anmälda till förtullningi — åtta packor kläde, . en colly artificiella blommor o. s. v. var han ofta nära att skrifva ett paket sidentyg. . Han tänkte nemligen på ett visst paket och, genom en helt naturlig tankeföljd, på den dam, som paketet tillhörde. Så förhöll det sig med Hjalmars hjerta, då han en dag erhöll ett bjudningskort till en liten sommarbal med soupår, som skulle äga rum på Hedendal.