Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 december 1852, sida 1

bra grymt. Men är du väl engång förlofvac eller gift, så skall jag med lugn se hvad som sker, och ännu en gång blifva din ömma och tillgifna kusin och vän. Nekar ni mig denna ynnest? Reginald och Eleonor kunde nu icke längre göra motstånd, och Henry Postans lade allvarsamt och högtidligt den unga flickans hand i ex-fribytarens; nu, enligt. hans löfte icke mera fribytare. Båda voro djupt rörda af Henry Postans oförmodade bekännelse, men Ensliga stjernans raska besättning, som snart gissade hvad som skulle ske, kunde icke afhålla sig ifrån ett högt glädjerop vid anblicken af sin älskade kaptens glada och lyckliga utseende. Josh var, som sagdt är, fängslad i rummet; åt Eleonor hade kapteneus hytt blifvit upplåten, hvarefter alla seglen tillsattes, och Ensliga sljernan styrde återigen sin kurs. En frisk bris, ett godt fartyg och vackert väder förde dem snart i hamnen, dit sir Reginald gick in icke utan tvekan. Kapten Montrose afgaf en sådan berättelse om hvad som händt honom, att guvernören på Jamaica emottog honom på det artigaste. Vid den tiden betraktades kustbröderna på annat sätt, är våra dagars pirater. (Forts.(