Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 december 1852, sida 1

från den höga storbåten till relingen och sastgjordes vål. Slupen firades sakta ned på dessa, hvarefter sir Reginald skyndade till ratten oeh bragte briggen upp i vind, så att den låg öfver. I detta ögonblick släppte Josh kabeln, som med utomordentlig hastighet rycktes från gångspelet ochsände slupen med ett starkt dån ned i vattnet. Sedan roret åter blifvit sastgjordt, skyndade de båda männen med klappande hjertan att undersöka sakernas stållning. — Allt bra, massal sade Josh med ett grin. — Allt bral svarade sir Reginald i djupt tankfull ton. Gå ned och lossa blocken; för slupen sedan akterut, så skall jag gifva dig masten, årorna och det öfriga. Mulatten lydde genast, och snart var slupen lastad med allt som kunde nedstufvas i densamma. Derpå beslöt man att ännu dröja en stond på briggen, emedan stormen var i starkt aftagande och sjön lugnades mer och och mer. Eleonor och hennes ålskling togo sig några förfriskningar. Båda voro fulla af hopp och förtröstan, ehuru sir Reginald var ovanligt tankfull. Då de slutat sin måltid gick Eleonor ned i sin hytt, för att uppsöka några småsaker, hvilka kunde blifva af nytta i slupen. Då hon återkom på dåck, stod