G— — — Utrikes Nyneter. DANMARK. Köpenhamn d. 18 November. I Berl. Tidenden, Flyveposten och Adressavisen har införts och i boklådorna till undertecknande framlagts en adress till riksdagen med uppmanins till denna att enhålligt antaga det kungliga budskapet. Detta har påtagligen skett i den afsigt att understödja minislören gent emot riksdagen, att framkalla en folkdemonsiration, hvilken skall bevisa ministerens Popularitet och gifva den anledning till att, i fall riksdagens vota skulle gå den emot, upplösa riksdagen och vådja till folket genom anställandet af nya val. Men i fall adressen nu blott får ett ringa antal underskrifter, så kommer den att medföra en rakt motsatt verkan af den åsyftade; en sådan utgång visar nemligen, att ministeren icke har något stöd hos folket och att det icke skulle låna mödan för henne att vådja till detsamma. -Fädrelandetanser tvenne allmångiltiga skål tala emot undertecknandet af denna adress. Det första består deri, att den framtråder utan namn och att folk alltså inbjudes att såtta sitt namn under något, hvarunder man icke törs eller vill såtta sitt eget. Det andra skålet år, att adressens föremål lika litet kan vara allmånheten klart, som det synes hafva varit adressförfattaren klart. Det kongl. budskapet, till hvars enhålliga antagande riksdagen uppmanas, innehåller två mycket olika saker: den ena år prins Kristians af Glicksburg och hans manliga efterkommandes val till thronföljare; den andra år den gamla danska arfslagens upphåfvande får Danmark och Slesvig. Om det första, såger F., åro alla ense: kungen, ministeren, riksdagen och folket. Om det andra år det strid; men denna strid har nyss begynt att föras i pressen och ånnu alls icke förekommit vid riksdagen. Denna sak kan alltså omöjligen vara så tydlig för massan af medborgarne, att le kunna gifva sina namn och underskrifter ör den ena eller andra meningen. Ministeren har med sina får långt drifna helstatsplaner lidit ett nederlag i folkhinget. Säsom redan förut nåmnts, hade itskottet sålunda åndrat ministerens för