slag till utskrifningslag, att det i Danmark utskrifna manskapet icke skall begagnas till tyska förbundskontingenten. Justitsministern hade, gent emot detta åndringsförslag, proponerat, att användandet af det utskrifna manskapet skall bestämmas af krigsministern. Den alltid får ministeren så undfallande Tscherning och några andra förklarade sig skola rösta får justitsministerns förslag, likväl med det förbehåll, att ett tillågg gjordes vid 3:dje behandlingen, som t. ex. -i öfverensstämmelse med bistående lagar. När det kom till omröstning, röstade likväl endast 22 medlemmar för justitsministerns förslag, medan 67 röstade deremot. Ministrarne sökte under debatten att skydda sig bakom konungamanleln och påstodo att thinget ville gåra ingrepp i kronans prerogativ, men haltlösheten af dessa påståenden blef klart och tydligt ådagalagd. Den frågan: Skall det antagna lagutkostet tråda i stållet för det af justitsministern förelagda? besvarades enhålligt med ja, sedan presidenten förklarat, att en redaktionsförändring komme att ske före 3:dje behandlingen. ENGLAND. London den 13 November. Det liberala partiet år icke nöjdt med den paragraf i throntalet, som talar om den -nyare lagstiftningensfördelar och olågenheter. Hr Villiers betecknade den under adressdebatten som tvetydig, och fordrade, att regeringen skall öppet förklara, om den vill handelsfriheten eller skyddssystemet, samt förklarade, att han den 23 skulle göra ett förslag, som vore låmpligt för att få saken klart och tydligt afgjord. Ministeren, som icke före den 26 tror sig blifva fårdig med sina beråtielser och förslag, har emellertid anmodat hr Villiers att dröja med sin motion, tills huset först tagit kånnedom af ministerens planer. Denna begåran kommer troligtvis hr Villiers att villfara. Lord Palmerston har under adressdebatten framhållit huru, i strid mot traktaterna, slafvar infördes till Cuba, samt beklagat att derom ingenting nåmnts i throntalet. Öfversvåmningar ha förorsakat stor skada i London, Birmingham och flera andra stållen. Tilloppet af skådelystna menniskor till invalidhuset i Chelsea, der hertigen af Wellington ligger på paradsäng, har i dag varit så stort, att flera personer blifvit förderfvade i trängseln. Man skyllar på bristande anstalter af vederbörande. -Globe-klagar öfver, att alla fanor, hvilka som trofer varit upphångda i salen, flyttats i ett annat rum och ingen enda fransk örn der varit att skåda. FRANKRIKE. Paris d. 14 Nov. Hufvudåmnet för dagens samtal utgår -susioneneller sammansmåltningen af de båda bladen Constitutionel och Pays. Det förra bladet har nemligen inköpts af det senares ägare för den enorma summan af 1,900,000 fr., hvaraf 8,000,000 komma ensamt på D:r Vårons andel. Man ser hårutaf hvilken vigt en betydlig organ inom pressen ånnu åger, i trots af den strånga presslagen. De begge bladen komma dock att åfven fortfarande utkomma hvar för sig, och det tillochmed heter, att de skola hafva hvar sin redaktion, men gå för ett enda bolags råkning. Våron uttråder definitift ur Constitutionels redaktion och kommer, enligt några beråttelser, att efterträdas af de la Guronniere, under det Granier de Cassagnac skall blifva hufvudredaktör af Pays. Denna tilldragelse, tror man, skall underlätta uppfyllandet af Pays Önskan att få titeln af Journal de V Empire. i Bonaparte visar sig mycket angelågen att se kejsardömet antaget af en så stor majoritet som möjligt. Regeringen har befalt, att korten, hvarmed de röstande skola legitimera sig, skola tillsåndas dem i deras boståder, så att de icke, såsom förut, behöfva besvåra sig upp på måriet för att afhemta dem. Af de andlige synes Bonaparte kunna påräkna ett kraftigt understöd. Biskopen af Rennes har utfårdat ett herdabref till presterskapet i sitt — A 2 A2AJm 3 2