Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 november 1852, sida 2

advokaten Ratazvis intill den ultra-katholska senatorn Della Torres, och sedan tråffat sitt val i afgjord liberal riktning, emedsn han insett, att prestvännerna, icke förmå regera landet med dess bestående institutioner. I ett stort antal orter förberedas tacksågelseadresser till kungen för bildandet af den nya liberala ministeren. Emellan sardinska regeringen, franska regeringen och det engelska sållskapet för undervattens-telegrafen har afslutats ett fördrag om anlåggandet af en undervattenstelegraf emellan Cagliari och Genua. Kostnaderna får anlåggningen emellan Genua och La Spezzia skola drabba Sardinien, och de för ledningen genom Corsika Frankrike samt de för ledningen under vattnet från La Spezzia till Corsica och från Bonifacilo till någon punkt å kusten af ån Sardinien det engelska kompaniet. Sedan denna telegraflinie blifvit fårdig skola ångarne med öfverlandposten om bord lågga till i Cagliari, så att Genua då skulle blifva medelpunkten för befordrandet af de ostindiska underråttelserna till England och andra europeiska lånder. TURKIET. Konstantinopel den 26 Oktobert Penningeknipan fortfar att förorsaka regeringen stort bryderi. Det halfofficiella bladet förklarar att lånet icke stadfåstats endast derför, att underhandlarne upptagit 50 i stållet för 40 millioner ech beståmt återbetalningstiden till 23 år i stållet för tio år. Det bekråftar sig att Porten af vice-kungen begårt 2 års tribut i förskott, och underrättelser från Alexandria i franska bled förmäla att Abbas-Pascha fogat anstallt att uppfylla denna begäran. — Förpaktaren af tullintraderna i Konstantinopel och i de i sleste af Turkiets större ståder, bankiren Djezaerli, har häktats och hans egendom belagts med qvarstad för en kassabrist, som uppgifves olika till emellan 7 och 20 millioner fr. Hans beskyddare, förre finansministern Hafiz Pascha, som redan förut var arresterad, år invecklad i samma affår. — Med Persien ha uppstått misshälligheter af den anledning, att turkiska såndebudet i Teheran uthångt en fana, som djupt sårade Persernas religiösa känslor. Han hade vål, på entrågna föreställningar, nedtagit denna fana och istället uthångt en annan, som tillfredsstållde Persernes religiösa högmod. Denna eftergifvenhet har väckt mycken förbittring ibland Konstantinopels fanatiska pöbel, men de oroligheter, som man till följe deraf befarade, ha likväl icke intråffat. Då Porten uppenbart har orått i denna sak antager man, att den återkallar sin gesandt. — I Galata, den såmst bebyggda delen af Konstantinopel, har rasat en eldsvåda — huruvida den varit ett verk af oppositionen förmåles icke — i hvilken 5 å 600 hus, lika så många butiker och dessutom flera publika byggnader nedbrunnit. — Grefve Bacchiochi har ankommit till Konstantinopel, såsom det tros, i det uppdrag att förmå Porten att åtaga sig uppsigten öfver Abd-el-Kader. Porten lår icke vara synnerligen hugad får detta åtagande. — En korrespondent i J. des Debats menar, att den nuvarande ministeren icke kommer att hålla sig långe, utan att sultanen snart åter skulle återgå till reformsystemet. Från Syrien förmåles att turkiska trupperna bestått 2:ne drabbningar med Druserne, som i den senare blefvo utdrifna ur den fasta stållning de intagit. De synas nu vilja kasta sig in i de nåstan otillgångliga bergstrakterna. I en senare notis heter det dock, att osåkerheten i detta landskap snarare tillån aftagit. Beduinerna förljudas hota de på garnisoner blottade ståderna Safet och Tiberias. Det beråttas att Turkarne af gammalt skrot och korn åro mycket förbittrade emot Frankrike, som de misstänka för eröfringsplaner i Afrika. Äfven det ryktet, att Bonaparte tånker att antaga titeln af ode heliga orternas beskyddare och herre väcker oro och miss— I lan allaår aldrig Storffnnar två HOsnoer under