Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 november 1852, sida 1

hvilket hon icke engång i tankarna skulle velat tillåta sig ett skämt. — Det år bra sällsynt att en lård kan vara utan böcker, sade geheimerådinnan. Min man år aldrig ståmd för andliga sysselsåttningar, så framt han icke sitter ibland sina böcker. i — Jag har ånnu mitt bibliothek i Riga och jag försäkrar er, att jag utan en enda bok kommit från Paris till Eutin. Först i Hamburg skref jag till min vån Hartknoch i Riga, atv han åtminstone skulle sånda mig Baumgartens Compendia, Semlers kyrkohistoria och några andra dylika böcker, vid hvilka jag år van och utan hvilka jag icke kan lefva. — Då känner ni vål ännu icke Boiees och och Gotters Musen-almanach? frågade geheimerådinnan, — den artiga vännen Merk hade den godheten att skänka mig denna bok. — Jag anser en musen-almanach såsom ett tidsfenomen, sade Merk, I år hafva för första gången tvenne nya musen-almanachor på en gång uppdykat i Tyskland, en i Leipzig, den andra i Göttingen — den senare tillåter jag mig att öfverlemna till min väninna. — Kånner ni Boie och Gotter? I min lår